Vid olika publika idrottsevenemang så anlitar sedan många år många större idrottsföreningar ambulanspersonal från respektive region, inte sällan skattesponsrar också regionen idrottsföreningen med ambulanser, medicinsk utrustning och läkemedel. Dessa upplägg är för seriösa privata vårdgivare helt omöjliga att konkurrera med och det dränerar ofta en ansträngd offentligt ambulanssjukvård på personella och materiella resurser.
Svensk idrott ska vare sig vara del i att dränera samhällets offentligt finansierade beredskapsresurser, eller för den skull utsätta atleter, funktionärer och åskådare för risker genom att hitta på oövertänkta hemsnickrade lösningar för att chansartat sörja för beredskap.
Tillämpa marknadsmässiga priser
Region Örebro fattade nyligen efter en lokal debatt om skattesponsring och Public Outlaw ett beslut att ta marknadsmässiga priser för att hyra ut ambulanser och åtog sig också att betala ut lön till personalen enligt konstens alla regler. Detta öppnade en helt ny marknad för privata vårdgivare som under många år inte haft en möjlighet att konkurrera med kuvert med sedlar, eller andra tvivelaktiga ersättningsmodeller.
Jag har vid flera tillfällen lyft dessa frågor med Riksidrottsstyrelsen och med den Idrottsmedicinska föreningen (SFAIM) som märkligt nog anser att berörda idrottsföreningar och förbund har hittat lösningar som fungerar. Någon nationell hantering ser SFAIM inget behov av.
Tänk om vi förhöll oss på samma nonchalanta sätt när det gäller dopingfrågor eller otillåten spelverksamhet. Den gemensamma nämnaren mellan ekonomisk doping och matchfixing är att det rör sig om upplägg där obeskattade medel används samt att respektive bransch drabbas av inkomstförluster.
Det krävs ett tydligt regelverk för att kvalitetssäkra sjukvårds- och räddningsberedskapen vid mästerskapstävlingar vid landets arenor. Vid idrottsevenemang förlitar sig oroväckande många idrottsarrangörer på en redan hårt ansträngd offentlig sjukvård eller på bristfälligt utbildade volontärer. Eller på personer som arbetar mot kuvert. Det går inte heller att bortse från att ansvarsförhållandena riskerar att bli otydliga.
I vederbörlig ordning
Riskerna med en fortsatt oreglerad evenemangsverksamhet riskerar att urholka såväl patientsäkerheten som den offentligt finansierade sjukvårds- och räddningsverksamheten. Det går inte heller att bortse från att det riskerar att leda till en underminering av seriösa aktörers möjlighet att kunna konkurrera på likvärdiga villkor.
De främsta skälen för att strama upp evenamngssjukvården är att villkoren måste bli mer likvärdiga och rättvisa. Svensk samlad idrottsrörelse ska i alla lägen vara en god samhällsaktör och vare sig medverka till parallella ekonomiska system eller bristfällig beredskap vid idrottsevenemang.
Idrottsrörelsens verksamhetsidé, vision och värdegrund, som utgör en fundamental del av idéprogrammet ”Idrotten vill” beskriver att idrottsrörelsen ska arbeta aktivt för att motverka osund ekonomi och fusk såväl på som utanför idrottsarenan.
Därför är det ofattbart att inte RF tydligt markerat mot den utbredda ekonomiska dopingen inom svensk idrott.
Rent spel, ärlighet och ansvarsfull beredskap kan därför sägas utgöra en odiskutabel maxim som i väsentliga delar också äger bäring i RF:s stadgar och policydokument.
Henrik Johansson