Kris är kanske ett alltför dramatiskt ord för att rubricera läget i den stora fotbollsklubben Malmö FF. Det finns ändå 675 miljoner i kassakistan.

Men det är en falsk trygghet.

Pengar flödar ut, laget sjunker i den allsvenska tabellen, publiken minskar, skadelistan växer och många är nervösa när en monumentalt stor personalstyrka måste skäras ner.

Ja, OK då; kalla det kris om ni vill.

Stora underskott

Den stolta och lite stöddiga Malmöklubben har länge gått ut med målsättningen att bli ”Sveriges Ajax”, att vara Nordens starkaste representant ute i Europa. Vi vet sedan flera år att det har misslyckats kapitalt. Både norska och danska klubbar lyckas bättre genom att finna upp egna metoder för framgång. Efter att ha tagit flest SM-guld under 2000-talet och efter två guld i rad 2023 och 2024 har det mesta gått åt fel håll.

Ifjol redovisade MFF en ekonomisk förlust på 89,2 miljoner men ordföranden Zlatko Rihter har bekräftat för tidningen Sydsvenskan att den blir än större i år. Omsättningen minskar från 660 till 543 miljoner, kassan krymper med 63 miljoner men rörelsekostnaderna skenar iväg till över 600 miljoner.

MFF kom sexa i Allsvenskan ifjol – risken finns att det blir ytterligare några placeringar sämre i år.

Ansvaret för den remarkabla tillbakagången på all fronter delas av många men som högsta befäl på skutan har förre ordföranden, Anders Pålsson, (som avgick i mars efter åtta år) inte förmått avläsa hur vindarna blåser utan låtit allt gå vind för våg.

Kloka ord från Norge

Han lät personalstaben växa bortom alla proportioner – ett ansvar som vd:n Niclas Carlnén (nu på Svenska Fotbollförbundet där sparsamhet inte heller är någon dygd) måste dela, han lät uppenbarligen alla få vad de ville ha och därför vimlar det av informatörer och videogranskare och datafenomen som nu, när framgångarna uteblir och kassakistan läcker, ligger illa till när den nye basen Zlatko Rihter låter kvasten gå. Även Carlnéns efterträdare, Jimmy Rosengren, har hoppat i land, tränaren Miguel Ramirez fick sparken och den orubblige Daniel Andersson, en lojal klubbkonstant, fick lämna posten som sportchef efter att ha misslyckats rätt ofta med castingen på senare år. Så storstädniing är bara förnamnet, det är väl snarare en helrenovering som pågår och  när man ändå är igång vore det kanske klokt att stuva om självbilden lite. Här räcker det inte med smink, här krävs nog både fillers och fettsugning.

Den nye basen verkar ha hårda nypor, nye sportchefen Philip Berglund lär vara bättre uppdaterad på marknaden så att den nye tränaren, Gaute Helstrup (Bodö/Glimt), får in spelare som bättre passar hans intentioner än dem han fått ärva.

Det gällere att bygga om i tankegodset också. Som norska Champions League-lagets Viking Stavanger tränare, Morten Jensen, sa apropå att hans spelare liksom Bodö/Glimts  springer mest i hela Champions League: ”Eftersom de andra har mera pengar än vi så får vi slå dem på det som är gratis”.

En klassresa bakåt

Malmö FF sydde sig en för stor kostym och hade fickorna fulla med pengar. Men klubben gjorde misstaget att låta skräddaren avvända ett internationellt måttband, avsett för de stora modehusen, och nu är det en massa överblivet tyg som måste betalas. Att rigga sig för en modevisning man inte blir inbjuden till blir kostsamt och det är där, i klassresan  bakåt klubben befinner sig mellan frack och slitstarkt blåställ.

Det är en mental, ekonomisk, personell och organisatorisk revolution som står för dörren. Nytt tänkande, ny finansiell inriktning, ny syn på spelarval och tränarinriktning. Det är mycket på en gång. Och publiksiffrorna denna höst ger i varje fall en liten indikation på att det måste till ett positiv utfall på alla fronter snart nog.

Med tanke på fallhöjd är det här nog det knivigaste läge jag sett MFF uppleva under 37 år som Malmöbo. Det finns ett tidigare tillfälle då MFF:s jäste av självgodhet och inte märkte hur omvärlden sprang förbi; det var 90-talet när nästan alla klubbar i Sverige tog in mera pengar från sidoverksamheter och sponsorer innan klubben märke faran. Jag ställde då en fråga till ordföranden Hans Cavalli-Björkman var miniminivån låg för klubbens budget: ”Vi får aldrig ha mindre än 10 miljoner på banken”, sa han. 1999 åkte MFF ur Allsvenskan innan uppvaknandet kom.

Det är lite andra tider nu. Men de fyra räknesätten gäller fortfarande.

Allsvenskan står inför sitt avgörande. Hoppas Sirius håller undan. Då kan jag i alla fall få skryta med att ha spelat en (1) match för en mästarklubb I fotboll.