Sveriges Erik Ehrlin i trestegs tävlingen vid söndagens friidrottstävlingar i Finnkampen på Stockholms Olympiastadion. Foto Anders Wiklund / TT

Det är så stora förändringar att Friidrotten om något år kan tvingas lägga ner Finnkampen för att man inte får ihop ekonomin. Trist, men tyvärr inte otroligt.

Mördande konkurrens

Att ha ett stort event vartannat år är mycket svårt. Det är bara en delmängd av problematiken.

Den ser ut ungefär så här (omfattar +80% av befolkningen, de i mest utanförskap och de rikaste undantagna)

Konkurrensen om människors fritid har blivit mördande. Mina tioårsprognoser 2012 behövde bara fem år på sig. 2007 fick vi smarta mobiler och sedan dess förändras beteendemönster med en hastighet som har halverats flera gånger på 100 år.

Tiden mer värd än pengarna

Våra preferenser som konsumenter har förändrats. Synen på tid har ändrats, kraven på kvalitet har förändrats. Globalisering gör att vi väljer att titta på det absolut bästa och digitalisering gör att vi kan.

Våra krav på kvalitet för varje satsad fritidstimme har ökat till den nivån att tiden värderas högre än pengarna. Vi värderar en totalupplevelse där transfer, sällskap, bekvämlighet, köer, utbud av mat och dryck värderas i samma eller högre utsträckning än tävlingen/matchen.

Informationsöverflödet har gjort att traditionell reklam inte fungerar längre. Jag som ändå har som jobb att följa idrotten visste inte att det skulle bli finnkamp förrän den var igång.

Har blivit Finn Kampen

Det hade inte spelat någon roll. Vi hade barnbarnen 2 och 6 i helgen så 3,5 timmar på en läktare var inte aktuellt. Det hade inte spelat någon roll om vi inte haft barnbarnen heller, trafikinfarkten med 45 minuter restid varje väg, en otidsenlig arena och en massa för mig oväsentliga delar av eventet som gånggrenar hade fått oss att välja bort eventet i alla fall. Det har gått från Finnkampen till ”Finn kampen”

Det som hände på fem år som jag trodde var tio var att den gamla modellen där biljetter till idrottsevent köptes har ersatts av en ny tid där biljetterna måste säljas, dvs kräver en aktiv handling av arrangör. För hockey och fotbollslag är detta görbart, de bygger databaser över supportrar och biljettköpare och får en målgrupp som man kan bearbeta digitalt. Friidrottsförbundet har en medlemsdatabas men egentligen ingen aning om vilka fler svenskar det är som vill se friidrott.

Ta bort, ta bort

Friidrott är en världssport där VM är ett gigantiskt event och Friidrotten är omistlig del av OS. Därifrån till Finnkampen är det många divisioner i kvalitet.

Historiken där man har juniorer och gång med i eventet förlänger det hela. 3,5 timmar per dag två dagar i rad kräver med dagens syn på tid en kvalitetsnivå som inte går att nå.

Vad bör man göra om man vill rädda Finnkampen är den stora frågan?

Gör om formatet

Svaret ser ut ungefär så här:

Gör om formatet. Var hänsynslös, utgå ifrån vad folk vill se och inget annat. 2*90 minuter med massor med action med de mest populära grenarna är vad som ryms. En gräns kan vara att bara de sporter där de som klarat VM-kvalgräns deltar skall finnas med. Gång får utgå, låt juniorerna tävla någon annanstans utan publik, de är inte del av ett publikt event utan skall få möjlighet att utvecklas.

Hitta en seriös arrangör som bevisligen har levererat och har flera event så de har råd med kompetent personal året runt. Personal som har lång erfarenhet av kunder, som brinner för fler besökare, snarare än friidrott

Bygg en databas med en miljon individer intresserade av Friidrott som är er egendom. Då går det att sälja eventet.

Lägg massor med energi på att hjälpa individerna att bli kändisar via egna hemsidor, sociala medier med mera.

Finn en modern arena i ett område med tillräcklig befolkning. Det faktum att Stockholms stadion är K-märkt innebär att den är obsolet. Att bevara traditioner är bästa sättet att gå i konkurs.

Gör om hela sponsorupplägget mot mer CSR och mindre traditionell företagssponsring.

Ta en ordentlig funderare om en årlig landskamp med Finland är bästa sättet att tjäna pengar på Friidrottsevent? Om målet är att tjäna pengar till verksamheten kan en konsert vara effektivare. Är målet att ge de aktiva en tävling så kan det ske på anläggningar utan publik om det kostar mindre. Blanda aldrig idrottsliga mål med kommersiella. Det är garanti för förluster.

Stockholm är ingen bra eventstad, med ett trafikborgarråd som njuter när ingen kan ta sig dit de vill på acceptabelt manér.

Det här är ingen kritik av Friidrottsförbundets styrelse. Vi har alla tagits på sängen av en allt snabbare förändring av stora gruppers beteendemönster. Vi kan konstatera att det blir svårare och dyrare att få event att gå ihop. Vi vet att de ökade pengarna till idrotten bara finns hos de största sporterna på den högsta globala nivån. Alla andra tappar i omsättning.

Sedan växer upplevelseindustrin, utövareventen drar mera folk, resor ökar. Idrotten tappar i marknadsandel men det är ingen brist på pengar.

Det är brist på event som är kvalitativa nog.