Annons
Är du grannen som hjälper de äldre i trapphuset att handla mat? Är du den som styr upp en digital afterwork med kollegorna eller den som tar en promenad ute i naturreservatet i närheten. Vi är alla olika och det är inte självklart att vi reagerar som vi själva trott.
Vi vet vad som väntar oss i samhället efter att pandemin är över, när det handlar om ensamhet, ohälsa och existentiellt utrymme. Här finns ett stort behov, där föreningslivet kan komma in.
Stort engagemang
Runt om i hela Sverige ser vi att det finns ett stort engagemang och vilja att lösa svårigheter som uppstår. Vi ser hur föreningar snabbt anpassar sin verksamhet för att möta de människor som har störst behov. Distans och utomhusträning, dans och sång utanför balkonger, surfplattor laddade med kultur till äldreboenden bara för att nämna några exempel.
Förutom det direkta ändamålet så vet vi att det skapar en grogrund för ett demokratiskt samtal som hänger kvar, ofta resten av livet. Många av dessa lokala initiativ, grupper och föreningar är nu beredda att göra mer, att göra tillsammans.
En förutsättning för de nationella strategier som regering och myndigheter nu tillämpar är att människor har tillit till samhället och till varandra. Detta får inte tas för givet. Folkbildningen, tillsammans med det lokala förenings- och kulturliv utgör själva livsnerven i tillitsbygget.
Ett medborgarskap
När människor delar med sig av kunskap, engagemang och erfarenheter till varandra stärker det banden till och förståelsen för andras förutsättningar. Detta, ett slags medborgarkunskap, är ett av kitten för att stärka tilliten till varandra och till demokratin.
Det är vad som utmärker idrottsföreningar.