Svensk tennis framtid, hur ska den formas och kanske framför allt, av vem? Foto: TT
Det har i svensk tennis funnits en övertro på näringslivshöjdares betydelse i förbundsledningen. Så förhoppningsvis inte längre.
Varför? Jo, se här:
• SAS-Janne” Carlzon satt som ordförande 1999-2006. Kostnaderna skenade iväg och förbundet gjorde under sex år en förlust på 11 miljoner kronor. Krisen var akut och förbundet sålde i panik ATP-turneringen Swedish Open för 6 miljoner kronor vilket var långt under marknadsvärdet. Fyra anställda fick sparken och två internationella turneringar ställdes in.
• Öresunds VD Stefan Dahlbo tog över ordförandeklubban 2007 och tre år senare riktades allvarliga brottsmisstankar mot honom för inblandning i HQ Bankhärvan. Att Dahlbo trots det satt kvar som förbundsordförande skadade tennisens trovärdighet.Tidigare i år väcktes åtal mot Dahlbo för grovt svindleri och grovt bokföringsbrott.
Förändra ledningsmodellen
Naturligt diskvalificeras inte näringslivstoppar genom detta men exemplen med Carlzon och Dahlbo ger i alla fall grund för viss skepsis.
Dahlbo avgår på årsmötet i Uppsala om en månad och valberedningen håller som bäst på att förankra en kandidat i de sju regionerna. Det är nämligen i dessa som makten finns medan landets klubbar tappat inflytandet de hade innan regionaliseringen genomfördes.
Jag tycker att tiden är inne för svensk tennis att förändra sin ledningsmodell, att ha en heltidsarbetande ordförande (som då ersätter generalsekreteraren) istället för en ideellt arbetande ordförande. Fördelen är bland annat att ordföranden då har sin vardag i idrotten vilket till exempel ger bättre förutsättningar att lägga upp en optimal strategi i styrelsearbetet.
Har inte ens diskuterat
Men nej, valberedningen har inte ens lyft frågan om en heltidsarbetande ordförande och därför blir mina förhoppningar inför kommande mandatperiod av annat slag.
Det utan tvekan mest viktiga är att Svenska tennisförbundet får en ordförande som återvinner förtroendet för svensk tennis och skapar förutsättningar för sponsorintäkter. Exemplen med Carlzon och Dahlbo visar att höga positioner i näringslivet inte per automatik fungerar som dörröppnare.
Det som krävs är hårt och idogt arbete. Ska låta vara osagt om Ulf Dahlström har slitit med sponsorfrågan under sina tre år som generalsekreterare men konstaterar att det saknas resultat som styrker att så skulle ha varit fallet.
Förbundet – som mer än halverat sina sponsorintäkter sedan 2007 – förlorar nästa år huvudsponsorn SEB. Där försvinner 70 procent av sponsorintäkterna som då blir 1.9 miljoner kronor.
Ingen blir väl förvånad om Dahlström snart är borta ur bilden.
De skulle göra nytta
Blir så fallet rekryterar förbundet förhoppningsvis någon från denna trio:
Thomas Wallén, grundare av PR Event, tidigare turneringsdirektör för SkiStar Swedish Open och nu ansvarig för Lagarderés golfsatsning (där Nordea Masters ingår).
Marcus Norman, generalsekreterare i Svenska bandyförbundet. Marcus bror Magnus driver den privata tennisakademin Good to Great och rent teoretiskt finns risk för intressekonflikter. Men Marcus är så proffsig och har så stark integritet att faran inte ska överdrivas.
Nina Wennerström, turneringsdirektör för Collector Swedish Open, tidigare agent (för bland andra Grigor Dimitrov och Robin Söderling) på Octagon. Nu agent i eget bolag.