När Gothia Cup ställdes in sa cupgeneralen Dennis Andersson att det var de svåraste orden han någonsin har formulerat. Detta säger mycket om hur arrangörer brinner för det evenemang som de är ansvariga för. 

I denna besvärliga situation så har RF i den första överenskommelsen skapat en skarp linje kring halvårsskiftet. De som ligger innan halvårsskiftet kan få eventuell ekonomisk kompensation för sitt engagemang och de som ligger efter halvårsskiftet kommer inte få det, t ex Gothia cup, O-ringen och Partille cup.

 Men bakom halvårsskiftet, då?

Om inte RF lyckas få fram ytterligare ett stödpaket så behöver man svara på vad som gör de ekonomiska konsekvenser mindre angelägna för event som finns efter halvårsskiftet? 

Hur påverkar det idrotterna när event innan halvårsskiftet kan få kompensation men inte efter t ex Eken Cup i Handboll, men inte Partille Cup. Dalecarlia Cup i fotboll (som är uppskjuten) men inte Gothia cup (som är inställd). Inställda GöteborgsVarvet men inte Lidingöloppet, som förvisso inte ställts in men som drabbas hårt av att inga anmäler sig och att tidigare tävlingar inom En Svensk Klassiker inte genomförs.

 För att inte olika idrotter och liknande evenemang inom olika idrotter ska bli skevt fördelade behövs ett andra paket. Här finns ingen tid att vänta på. På samma sätt som RF är mån om rättvisa fördelningsprinciper så behöver specialförbunden också kunna vara det. 

Specialförbunden måste kunna svara upp mot den grundläggande fördelningsprincipen RF tillämpat inom sina respektive idrotter, dvs – Gemensamt ansvarstagande för idrottsrörelsen som helhet ska genomsyra fördelningen av medlen. Detta kan man inte utan ett andra paket.

Andra fördelningsprinciper?

 I och med att pandemin fortsatt har konsekvenserna för idrotten vuxit och förändrats. I första paketet var det tydligt att man inte skulle ta hänsyn till förlorade medieintäkter eller sponsringsintäkter. 

Att behålla dessa principer blir svårare om vi ska kunna värna den struktur av idrottsrörelsen vi har i dag. Den är uppbyggd på att verksamheter och klubbar ser till att idrotten blir mer vital och starkare genom att generera intäkter från flera källor. 

När idrotten inte levererar och svarar upp mot förväntningarna så försvinner även dessa intäkter. Något som gäller både klubbar och elitidrottare. I vissa internationella förbund, t ex Internationella friidrottsförbundet, hjälper man de professionella idrottarna. 

I Sverige krävs en anställningsform för att kunna ta del av permitteringsbidragen. RF kommer ha svårt i nästa paket att blunda för denna verklighet.

 Får inte finnas skillnader

Samtidigt behöver RF vara rättvis över tid. Ersättningar till följd av ekonomiska förluster inom samma idrott eller samma typ av event kan inte skilja sig mellan de olika stödpaketen.

 Det gör att nästa stödpaket bör vara än större än det första. RF måste för sin egen, för specialförbunden och för idrotts Sverige lyckas med att etablera stödpaket nummer2. Deras egen insats är större denna gång, även om ingen väntar sig full kompensation så behöver idrottsrörelsen som helhet få likvärdig behandling.