Både jag själv och mina vänner säger samma sak: ”Men, de ser ju ut och agerar som de vuxna spelarna, påhejade och kommenterade på samma sätt av sina ledare”. Samtliga har kompletta klubbdräkter, riktiga fotbollsskor, vattenflaskor. Området delas in med konor. Föräldrar som inte leder tittar på.

Värdet av allsidighet

Under snart 30 år har den samlade idrotten, stärkt av forskning på internationell nivå hyllat allsidig träning liksom allsidig utveckling –  rekommenderat att pröva på många olika idrotter, t o m få olika idrotter att samverka – allt för att ge barnen bästa möjliga aktivitet när de kommer till idrottsrörelsen. Dessutom hävdar forskningen vikten av välutbildade tränare med lång erfarenhet och stor kompetens – prioriterade för barnen.

Åter betraktar jag med en friidrottstränares ögon vad och hur fotbollen gör…

Men, ingen fotbollsklubb eller deras tränare/ledare verkar vara en del av modern idrottsforskning. Få eller ingen barntränare verkar vara mer än föräldrar som gått någon kortkurs.Vad vill jag med detta?, Jo, dels att berätta att jag är imponerad och gläds åt alla barn i rörelse. 

Men, också ganska kritisk till en idrott som mest verkar vilja ”sluka” alla barn,

Tar över alla planer

som tar över varje arena när de spelar. De få parkeringsplatser som finns upptas snabbt. Under ett par timmar invaderas alla spelytor. Motsägelsefulla känslor i balans mellan det positiva blandat med en känsla av att nåt viktigt oftast saknas, att inga andra kan idrotta när fotbollen tar plats.

Samma sak när det handlar om inomhushallar. Efter varit sommaridrott började man träna inomhus och köade för redan överbokade gymnastiksalar. Sen kom innefotboll, och Fusball, nu kommer ”Gåfotboll”.  

Jag hänger nog inte med vad allsidig fysisk träning innebär i vår största idrott.

Tyvärr irriteras jag lite för ofta av känslan att fotbollen vältrar sig in på arenor och knuffar bort andra-både idrotter, utövare, motionärer och spontanidrottare. Ärligt tror jag inte att det finns ont uppsåt, bara aningslös ambition att skaffa tid och yta för just sin verksamhet.

Är det omöjligt att försöka samverka mer – i respekt för fler behov än vad EN idrott behöver?