Generationer av svenskar har inte bara velat se mer av sina förebilder, de har också valt att prova på själva och en del av dem har själva blivit förebilder. Därför har vi känt oss trygga i att säga att elit ger bredd och bredd ger elit. På så sätt har man kunnat motivera kommunala borgensåtaganden och investeringar i anläggningar med större kapacitet än vad den rena barn och motionsidrotten kräver.
Nu till våren kommer vår tes åter att prövas. Efter det svenska damlandslaget stora framgångar torde åtskilliga flickor viljatesta fotbolloch bli som Seger, Asllani, eller Lindahl. Cirkeln kan slutas och elitens framgångar ger bredden, deltagandet, glädjen och hälsan en knuff framåt.
Kan växa som aldrig förr
Damfotbollen kan växa som aldrig förr och har också fått bättre sponsorstöd än någonsin.
Idag spelar 20 procent av alla 11-åriga tjejer fotboll i ett lag. Vi ser hur de här unga tjejerna vill ha förebilder som liknar dem både på planer (1) och i TV-spel (2). Törs vi hoppas på 25 procent nästa nyår?
Hinder saknas inte. Det känns som om samhället och trenderna rör sig allt snabbare. Fotbollsmedia verkar i och för sig upptagna ofta med en staty och målgruppen kan ha gått vidare. Kanske är målgruppen för smal – en 11-åring borde kanske bli rekryterad till en akademi, inte börja och betraktas som ny i klubbarna? Gör pokal- och medaljförbudet i barnfotbollens småturneringar att väldigt få, likt sina förebilder, får chansen att lyfta en pokal?
Och viktigast av allt – är föreningarna redo? Finns det ledare, stöd, och träningstider?
Får tjejerna utrymme?
Idag finns i landet 5154 fotbollsplaner och 85 fotbollshallar att tillgå för spel. Vi hoppas att kommunerna reserverar plats för nya planer när deltagarantalet växer. En avgörande faktor är också att föreningarna har möjlighet till marknadsföring och kan rekrytera tjejer till ledare och förtroendeuppdrag, samt uppdaterar fördelningen av plan och halltider.
De närmaste åren inom tjejfotboll blir mycket >spännande