Svensk idrott behöver en omstartsstrategi

Trots stödpaket klarar stora delar av idrottsrörelsen inte av att hålla kraften uppe. Redan i våras såg vi att klubbar valde att degradera sig i ligor till följd av svårigheter att få ihop ekonomin. Men då hade många förhoppningen att verksamheten skulle vara i gång efter sommaren. Nu står det klart att publik och deltagare kommer vara begränsade under en ganska lång framtid.

IdrottsSverige börjar packa när verksamheten blir helt förändrad.

Fram till nu har också föreningar och event utnyttjat korttidspermitteringen och försökt att hitta lösningar på sin ekonomiska situation. Denna möjlighet upphör inom kort.

Regeringen har gett RF ytterligare 1,5 miljarder i stöd för att täcka idrottens förlorade intäkter som uppskattas, utan sponsring och medieavtal, vara 3,3 – 3,8 miljarder. Lägger vi till förlorade sponsringsintäkter är förlusterna betydligt större.

Föreningarna dränerade

Idrottsföreningar som i sin roll som ideella föreningar inte får bygga soliditet har dränerats på de sparslantar de trots allt haft. Föreningar börjar nu höja medlemsavgifter för att överleva.

Den senaste veckan har flera organisationer som Vasaloppet, Göteborgsvarvet och O-ringen tappat betydande kompetens för kommande event. Med befintlig osäkerhet har vi bara sett början. Personalminskningar och kompetensflykt kommer fortsätta.På kort sikt behöver idrotts-Sverige besked från regeringen under vilka förutsättningar arbetet kan börja återgå till olika nivåer av idrottslig verksamhet för publik, deltagare i motionslopp och om möjligheten för internationell elit på tävlingar i Sverige.

Dagens besked om att regeringen inte kan genomföra några lättnader är förståeligt ur ett smittskyddsperspektiv. Men Stefan Löfven gör det enkelt för sig och hans uttalande visar att regeringen inte förmår ta tag i frågorna om publik och deltagande på ett strukturerat sätt.

Möjligheten att öka publiken per 1 oktober handlade inte om lättnader utan om undantag från en förordning som slår fel. En förordning som inte tar hänsyn till tid och rum – Friends arena, Skidskyttestadion i Östersund eller 90 kilometers Vasaloppsarena ska inte likställas i tillståndsbedömningen med en mindre lokal. En av intentionerna av förändring i förordningen var ett mer homogent smittskyddsarbete över olika sektorer, dvs att förordningen inte slog orimligt fel. Detta har regeringen nu glömt bort.

Regeringen måste agera under omstarten

Men behoven är inte bara kopplad till frågor som RF redan driver publikt. Regeringen behöver ge idrottsrörelsen och eventbranschen möjlighet att fortsätta korttidspermittera. Dessa möjligheter försvinner per 1 december och utan denna möjlighet raseras idrotten än fortare.

Det är välkommet att RF gör scenarios för 2021 och 2022, men är bara början på arbetet. För även om dessa scenarios visar på ett ökat stödbehov av idrottsrörelsen och RF lyckas få mer medel från staten så är svensk idrott svårt sargat. För vi har inte bara förlorat stora pengar utan även kompetens, sponsorer och strukturer har eroderat.

Björn Eriksson brukar tala om att idrotten är viktig för svensk återstart. Problemet är att just nu är det tveksamt om idrotten som startmotor kommer fungera. De påbörjade scenarierna måste ligga till grund för att RF och SF även utvecklar återstartsstrategier för svensk idrott. För planer och äskande av medel i all ära, men utan ledarskap och kraftfullt agerande kommer förlorade strukturer inte kunna återuppbyggas.