Björn Erikssons Huliganutredning för snart två år sedan innehöll allt vad inte minst svensk fotbollspublik önskade – bort med orosmomenten, de som minst av allt är på fotboll för att titta på matchen. Foto: TT

Det är nu två år sen Björn Eriksson la fram Huliganutredningen, ett utredningsuppdrag han fick ärva efter hastigt avlidne moderaten Per Unckel.

Många uppskattade förslaget

Utredningsförslaget innehöll bland annat maskeringsförbund, tillträdesförbud och andra praktiska förslag på hur man ska komma till reda med de personer som förstör för så många andra på idrottsmatcher.

Ett förslag var också att ta bort beslutet att idrottsklubbarna skulle betala poliserna för deras matchövervakning.

Idrotts-Sverige jublade och tyckte att förslagen var perfekta; det kostar enorma pengar för alla klubbar när huliganerna är där och slåss.

Många andra instanser tyckte också förslaget var kanon; mycket av det som gjorts i både England och Tyskland fanns med i förslaget, och tacka 17 för det,  utredaren kände sin idrott, sin polis och gjorde många platsbesök, för det måste man göra.

Skulle ses igenom, igen och igen

Justitieministern tackade och tog emot, men var väldigt tveksam just då till förslagen. Det skulle behöva ses igenom nån mer gång och var det verkligen förenligt med svensk lag, osv osv.

Det dröjde nåt år, det skedde fler ”incidenter” på arenorna, och sen kom förslaget om att klubbarna inte skulle betala poliserna. 

Och så kom förslaget om tillträdesförbud. 

Och så kom förslaget om…

Och nu till sist så har förslaget om maskeringsförbud på idrottsarenor till slut också kommit. 

Säg ja direkt!

Det kan tidigast införas om ett år, om allt går vägen och det blir en riksdagsmajoritet som stödjer idén. Vissa politiker verkar inte förstå så mycket om idrott så risken är ju att förslaget läggs undan nånstans, för ”egentligen kanske det inte finns några huliganer”…

Men jag undrar så varför inte justitieministern direkt kunde säga ja tack och amen till de förslag som las fram i Huliganutredningen? Varför vänta två år? Och riskera att inte få igenom förslagen?

Varför är det så svårt att acceptera att förslag och idéer även från personer som man kanske inte alls delar politisk uppfattning med, kan vara bra ändå?

Det är konstigt. Och inte bra för Sverige.