Kylian Mbappe den givne matchvinnaren stoppad.Vad blir konsekvensen i EM… Foto: Alessandra Tarantino, AP Photo

Tack var ett inte alltför solparadisiskt väder har man med rätt gott samvete kunnat sitta inne och tittat på fotboll, ja konsumerat i överkant, missbrukat kanske. Fotboll har ju något drogaktigt över sig. Och jag övermannas av en nästan förbjuden känsla att vråla ut, det är väl förmodligen någon sorts brott; det är rätt skönt att slippa Sverige och kunna koncentrera sig på allt annat fascinerande som händer i ett stort fotbollsmästerskap.

Går bra utan Sverige

Det är klart att MBappés näsa är en tillräckligt intresseväckande kroppsdel för att ge rubriker och fånga vårt intresse även i ett mästerskap med Sverige. Men det finns så mycket annat som hamnar i skymundan när allt koncentreras kring Sveriges förberedelser, Sveriges träningar, svenska skavsår, laguppställningar, formationer, backbrist, måltorka, liv och leverne på hotell och träningsplaner och provisoriska tältprojekt där spelare möter journalister i krystade samtal, numera dessutom med så många synliga reklamskyltar som möjligt och säkerhetsvakter som lurar i bakgrunden och pressofficerar som gärna demonstrerar sin makt. Tro mig; jag har upplevt allt det där åtskilliga gånger. Jag minns under Portugal-EM 2004 när Henke Larsson och Zlatan Ibrahimovic kom till en pressträff på ett golfhotell med kepsarna neddragna, anletsdragen mulna, blicken i marken och demonstrerade sin totala ovilja att, via närvarande medierepresentanter, samtala med sin fans därhemma.Och då hade de ändå vunnit stort och såg ut att vara på väg mot något ännu större. Det blir så nationalistiskt överdimensionerat när allt under ett fotbollsmästerskap bara handlar om Sverige när världen, Europa, fotbollen är så mycket större och innehåller så mycket mera att dramatik och tragik, levnadsöden och solskenshistorier att berätta. Vi glömmer ofta de stora sammanhangen när vi tror att Sverige när världens centrum.

Tyskland min favorit

Det låter lite sjukt, men jag har sett första omgångens alla matcher. Och jag har en vinnare (bry er inte om det, att tippa fotbollsmästerskap är det absolut mest meningslösa man kan hålla på med) men fotbollen är så stor, så komplex, så totalt oförutsägbar att en första okulärbesiktning inte alls räcker för att komma med klara påståenden. Men säg så här; Tyskland (mot svaga Skottland skall sägas) går alltid för fullt, för ett mål till, hela tiden i framåtriktning. Tyskland är funktionellt. Med ett rikt smörgåsbord. Tyskland är inte en gourmetrestaurang, ingen snobbig vinbar, ingen charmig taverna, inte heller en vanlig korvkiosk med begränsat utbud. Tyskland är Füllkrog. Allt vad den hungrige vill ha och utan snobberi och tusenkronorsviner. Rejäl husmanskost. Niclas Füllkrog personifierar hela konceptet. Inga konstigheter. Allt är precis vad det ser ut som. In från bänken, pangbom, mål.Efter en svacka är tyskarna tillbaka, kanske ännu inte till 2014 års nivå, VM-guldet (1-0 mot Argentina i finalen) och den värsta utklassningsseger någonsin i världsfotbollen; 7-1, den totala förnedringen av värdnationen Brasilien i en oförglömlig semifinal. Men ändå. Det är inte sant, som Gary Lineker sa, att Tyskland alltid vinner, men Tyskland gör alltid intryck och förhöjer alltid värdet på en turnering. Min favorit i alla fall.

Sverige på läkning

Klart vi saknar ett (bra) Sverige, men, som sagt; fotbollen är för stor att att bara bli en nationell angelägenhet. Nu kan vi bekymra oss lite över våra grannar i syd (speciellt jag som har vänner där, tar mig till Köpenhamn på en halvtimma med tåg), Danmark, som tappade poäng mot Slovenien. Kasper Hjulmand blev superpopulär för sitt sätt att leda laget under det både framgångsrika (semifinal) och dramatiska EM för tre år sedan (uppskjutet ett år på grund av pandemin) men det vi såg nu var inte det friska och frejdiga Danmark som då med kvalitet och inslag av kontinental totalfotboll.Men det var förstås ett litet sagokapitel ändå som skrevs när Christian Eriksson var tillbaka som målskytt efter den hjärtkollaps som tog andan ur oss alla den gången.Det finns så mycket att reflektera över när vi kan låta Sverige (under dansk ledning) försöker läka ihop och komma tillbaks. Det var rörande att se de ukrainska spelarna insvepta i sina nationsflaggor under nationalsången och omöjligt att frigöra sig från tanken att det brutala som händer i deras land säkert påverkade deras otillräckliga insats. Vad skall vi tro om England som såg krampaktigt ut, Frankrike som behövde hjälp av ett österrikiskt huvud för att vinna. Men MBappé fick i alla fall en assist innan näsan sprack. Polen-Nederländerna 1-2 – kanske den mest underhållande matchen hittills.Portugal var gör man av all begåvning? Ronaldo – det är slutkapitlet som skrivs.Nu kör vi vidare – och Sverige jobbar på i EU och Nato och kanske ansluts vi också till den europeiska fotbollsgemenskapen någon gång framöver.