”Överträning”. Tänkte sällan på något annat under de två åren jag gick GIH:s Mastersprogram.
Nu, sett i ett perspektiv har allt förändrats. Och ändå inte. Överträning är fortfarande i mina tankar.
Vi associerar ofta våra stjärnor med näst intill mytologiska karaktärer. När de står på fotbollsplanen, i hockeyrinken, eller i startblocken vid en stortävling och, då stannar ofta Sverige tack vare en atlets bedrifter.
Det krävs väldigt mycket träning för att bli en framgångsrik atlet, det är bekant. Och det krävs både träning och återhämtning för att atleten ska lyckas. Men i en värld där konkurrensen är stenhård kan fokusen på träning göra att för lite tid till återhämtning planeras in.
Vila och sömn hjälper inte
Har atleten och tränaren inte lagt tillräckligt med tid till återhämtning riskerar atleten att gå in i just överträning. Här väntar inte bara utebliven förbättring av den egna prestationen. Den drabbade känner mindre aptit, får sämre sömnkvalitet, blir lättare irriterad och känner att både ork, energi och motivation rinner ut.
En generell trötthet infinner sig som inte går över efter vila eller sömn. Överträning kan jämföras med en klinisk depression men den drabbade lider inte av självskadebeteende eller tankar på att skada sig.
Ett annat fenomen som delar tankeverksamheten likt en skiftarbetande gruvarbetare, är utbrändhet. Likt överträning så känner den utbrände sig konstant tömd på energi och tröttheten tar över. Och som en konsekvens blir personen lättirriterad och har svårt att koncentrera sig. Båda fenomenen leder också till problem med sömnen.
Utbrändhet och överträning drabbar den stackare som lever med en konstant stress och inte får tillräcklig tid för återhämtning.
Utbrändhet/Överträning samma sak
Under Idrottspsykologin sa läraren något väldigt intressant. Han var övertygad om att utbrändhet och överträning är ett och samma fenomen. Det enda som skiljer de båda åt är vilken typ av stress, fysiologisk eller psykologisk, som utlöser fenomenet.
Överträning/utbrändhet delar väldigt många symptom med det som kallas för utbrändhet eller ”att gå in i väggen” bland tjänstemän och tjänstekvinnor. Även här hittar vi symptom som brist på motivation och energi, en generell trötthet som inte går över och ett depressionsliknande tillstånd. En person som går in i väggen verkar drabbas av tillståndet efter en tids stress utan att få tillräckligt med tid till vila och återhämtning.
Överträning/ utbrändhet i idrottens värld kan med andra ord vara samma tillstånd som drabbar den som ”går in i väggen”.
Nytta för företagen
Fenomenet är inte bara ett problem för individen som drabbas. Utbrändhet kostar även miljoner i sjukdagar varje år för företagen och samhället.
När jag var yngre och nyexaminerad från gymnasiet, skrevs det att näringslivet kan lära sig av idrotten. Numera finns exempelvis en ledarskapsutbildning som hålls av Djurgårdens IF där både idrottsledare och ledare från näringslivet kan delta. Idag kan kanske näringslivet och idrotten lära sig mer av varandra.
Hur förebygger vi det som nu kan kallas för utbrändhet? Ett svar som kan låta som väldigt klichéaktig, men som håller hela vägen i våra lagidrotter är – tillsammans, det är gemenskapen som ger resultat.