Ändå finns ett intresse från regeringspartier att se evenemang som en basnäring och tydliggöra det ekonomiska värdet av nationella och internationella evenemang.
Inom idrottsrörelsen har vissa förbund speciella strategier för internationella evenemang.
Kommuner ligger före
Även om det saknas en nationell evenemangsstrategi, finns det tydliga evenemangstrategier hos många av landets kommuner.
I Stockholm, som nyligen utsågs till årets idrottsevenemangstad, är evenemang ett viktigt verktyg för att attrahera såväl besökare som näringsliv, samt stödja stadens kärnverksamheter.
Stockholms satsning är strategisk och långsiktig med ett strukturerat arbete, vilket idrottsvänner kommer att få glädjas över vid Ishockey-VM i maj. Likaså i höst när Finnkampen firar 100-års-jubileum och om två år med gruppspel i damernas basket-EM.
Men evenemang är inte bara viktigt för att attrahera publik. Evenemang hjälper till att utveckla och säkerställa arenor, samt öka idrottsligt deltagande hos såväl elit som bredd.
Borås, som i år utsågs till årets näst bästa evenemangsstad, har ambitionen att vara värd för evenemang som kombineras med satsningar på såväl spontanidrott, breddidrott som elitidrott. Evenemang ska tjäna som en tydlig katalysator.
Evenemang borde ses som centralt verktyg för att förverkliga flera av de målen i Svensk Idrott 2035.. Men ändå ändå prioriteras det inte i den föreslagna strategin. Frånvaro av evenemangen betydelse i Svensk Idrott 2035 försvårar föridrotten att trovärdigt driva på behovet av en nationell evenemangsstrategi eller nationella investeringar för större internationella mästerskap.
Det är vanligt att stora delar av idrottsrörelsen kritiserar statens och kommuners ovilja att investera i mästerskap eller andra evenemang. Men hur stark och trovärdig är svensk idrotts röst för att få rätt stöd hos myndigheter för exempelvis dam-EM i fotboll 2029, eller ska detta ses som en enskild angelägenhet för Svenska Fotbollsförbundet?
Att driva evenemang kan bidra till ekonomiskt starkare förbund och föreningar, eller utarma de samma till följd av svag evenemangskompetens. Framgångsrika mästerskap i Sverige inom handbollen och längdskidor har stärkt förbundens ekonomi. Motionslopp och Gothia Cup ger årliga mångmiljonintäkter som utvecklar föreningarna.
Förbättrar kompetensen
Idrottsrörelsen måste värna och utveckla arrangemangskompetens. Det krävs att evenemang kan samverka med olika intressenter och hantera ekonomi förutom kritiska evenemangsdelar som säkerhet, hållbarhet, sjukvård och logistik. Här kan idrotter och arrangörer hjälpa varandra och SISU Idrottsutbildarna borde ha en naturlig roll. Men det är inte en del av den framtid som finns beskriven i deras strategi SISU idrottsutbildarna 2035.
Är det inte dags att svensk idrott prioriterar evenemang i kommande strategi för att öka kraften i strategin, samt ser idrotten som en självklar del i den basnäring som regeringspartier nu vill utveckla?