Jag har fått frågan om det verkligen är nödvändigt att kunna spela på ”allt”. Ja, är det självklara svaret! Om våra kunder ser underhållning i att spela på politik, i detta fall, så måste vi erbjuda det. Annars faller just det som regeringen satte som mål i samband med regleringen och licensinförandet på den svenska spelmarknaden 2019; en hög kanalisering, helst över 90 procent. Det vill säga att av alla pengar det spelas för i Sverige så ska 90 procent av dem omsättas hos spelbolag med svensk licens. 

Det är ett högt uppsatt mål. Ett viktigt mål. 

Sunda regler

Därför att vi vet att hos Unibet och andra bolag med svensk licens så finns det sunda regler för marknadsföring, ett system där man som kund kan utesluta sig hos alla spelbolag (spelpaus.se) och ett generellt väldigt högt konsumentskydd. Utöver det ska vi inte glömma statens miljardintäkter i form av skatt. 

Om inte vi erbjuder spelen, när kunderna uppenbart suktar efter det, är det lätt för dem att leta upp spelbolag som inte har svensk licens och lägga sina spel där, på den svarta marknaden, där oddsen också finns. Där finns inget konsumentskydd eller spelpausregister. 

I stället översvämmas du som spelare av bonusar och erbjudanden som vi varken vill eller får erbjuda på svenska spelmarknaden. 

För spel på politik är ju också underhållning, precis som sport. Blir det hattrick för sossarna? Hur går streckstriden för Liberalerna och Miljöpartiet? Behåller Magdalena Andersson kaptensbindeln? 

Sportkopplingarna är lika tydliga som underhållande och ger ytterligare en dimension till den annars lite stela och repetitiva politiska debatten. 

Förhoppningsvis kan det dessutom öka intresset för valet 

Ger högre valdeltagande

Kanske valdeltagandet till och med går upp några punkter, för att de som annars inte skulle göra sin röst hörd faktiskt intresserar sig något mer. 

I skrivande stund pekar inte oddsen på ”publikrekord” utan på ett lägre valdeltagande (ja, man kan spela på det också) än vid valet 2018. Sådan är trenden i Europa just nu, där vi sett nedgångar på flera ställen. Omkring 86,5 procent pekar oddsen på att valdeltagandet landar på i årets val. 

Inget alarmerande dropp från 2018, men likväl en negativ trend, om så blir fallet. För man ska inte glömma att odds är sannolikhet, inget facit. 

Valet är som bekant ett offer för spekulationer, förstå-sig-påare, och analyser. Precis som inför en viktig match i Allsvenskan. Här bidrar oddsen till analysen som ett extra underlag till att spå utfallet på valdagen, utöver opinionsmätningarna. 

Olika institut släpper nu nya undersökningar var och varannan dag. Inte sällan skiljer det relativt mycket mellan dem och det är svårt att ta dem på för stort allvar, i alla fall om vi ska tro Ulf Kristersson – även om de såklart ger en bra bild av läget i stort. 

Historiskt har oddsen oftast varit mer pricksäkra än opinionsmätningarna. Oddsen har tidigare än mätningarna visat på ett utfall som faktiskt skett på valdagen. Och det är inte jättekonstigt. Den stora skillnaden är att oddsen visar på vad som är det troligaste resultatet på valdagen, medan opinionsundersökningarna ställer frågan ”Om det vore val idag, vad skulle du rösta på då?”. 

Dessutom tar vi i oddssättningen med all fakta vi har till hand, alla undersökningarna som gjorts, historiska data, marginal för stödröster och trender. 

Speciell streckstrid

Ett exempel är kring streckstriden där Liberalerna och Miljöpartiet länge harvade under och såg ut att bli nedflyttade från högsta ligan – riksdagen. Oddsen svängde dock under försommaren och visade på att de skulle klara sig kvar båda två. 

Samtidigt fortsatte opinionsmätningarna länge att visa att det var färdigspelat för de båda partierna. 

Än har vi dock inte svaret, bollen är rund, det går fort i hockey och vad som helst kan hända. Resultatet får vi på söndag när matchen går in i sin sista fas, när matchklockan närmar sig 90 minuter och publiken har sagt sitt. 

Må bästa partiledare vinna!