Banlopp eller stadslopp, funktionärerna är lika oumbärliga. Foto: TT
Friidrott är en extremt funktionärsintensiv idrott. Ta den nyligen avslutade Finnkampen som exempel. Det är visserligen en tvådagarstävling och har i stort sett hela grenprogrammet, men om man bara räknar funktionärer som ser till att själva tävlingen är i gång – starter, uppropare, bandomare, övertrampskollare,längdmätare, sandgropskrattare, ribbuppläggare, kastdomare, vindmätningsavläsare, tävlingsledare, eltidtagare, resultatservice, speaker, event presentation, korgbärare, häckutsättare etc. – så var det drygt 150 namn på funktionärslistan.
Tillkommer gör läktarvärdar, säkerhetsvakter, kioskpersonal etc. Totalt var det över 300 funktionärer på Stockholms stadion under respektive tävlingsdag – och de flesta i funktionärsroller under båda dagarna…
Jämför med fotboll med tre domare…På barn- och ungdomssidan kan det räcka med en domare och nödvändiga ledare för att arrangera matchen. I friidrott behövs det oftast fler funktionärer än så bara för att arrangera en längdhoppstävling. Och längdhopp är vanligtvis bara en av många grenar under en barn-/ungdomstävling.
Nästan ingen får ersättning
Många av fotbollens funktionärer får dessutom betalt. De allra flesta under en friidrottstävling får inte ett korvöre.
Gissningsvis ställde 97 procent av alla Finnkampens funktionärer upp helt ideellt, glatt och gratis.
Om friidrottsförbundet hade betalt marknadsmässiga timlöner hade man fått lägga ner Finnkampen. För förutom funktionärer, arenahyra, säkerhet med mera har friidrotten dessutom Sveriges största landslag. Totalt tävlade 112 seniorer och 41 ungdomar i gulblå tävlingsdräkt och för dem tillkommer resa, boende, mat, tävlingskläder och landslagsoveraller.
Därför inget Lidingölopp i Japan
Det här – med väldigt många funktionärer som medverkar ideellt för att tävlingar ska kunna genomföras – lider friidrotten av världen över.
För ett antal år sedan välkomnade vi en ledare från Japans friidrottsförbund till Lidingö för att diskutera Lidingöloppet och möjligheten för dem att arrangera något liknande i Japan.
Mannen förstås imponerad över banan, naturen, närheten till Stockholm och inte minst storleken på loppet. Han var också mycket intresserad – tills han ställde frågan om hur många funktionärer som hjälpte till under en Lidingöloppshelg.
Moloken åkte han hem
– Kring 2500, svarade vi. För så många behövs.
Då såg han lite besviken ut och undrade hur vi hade råd att avlöna alla de där 2500 funktionärerna.
– Inga problem. De ställer upp helt utan ersättning.
Det var tydligen inte det svaret han ville ha, eftersom han ganska direkt förklarade att funktionärerna i Japan får betalt och att det därför aldrig skulle funka i hans hemland.
Frågan är hur länge det funkar i vårt.