Det finns på tok för få hockeyrinkar i Stockholm. Ändå kommer många duktiga spelare härifrån

Det saknas för många arenor och flera sporter och klubbar lever på undantag.Till exempel visar mätningar att det går 76 000 invånare per ishall i Stockholms stad – att jämföra med 25 000 i länets övriga kommuner. I jämförelse med övriga landet är situationen utmanande och som på skämt. Så stora skillnader råder. Situationen är på gränsen till hotfull. Underskottet på isytor får till följd att årligen väljer ett antal ishockeyspelare, unga som äldre, att lämna huvudstaden. 

De föredrar att spela vidare i en klubb på landsorten!

Utveckling och tillgång

När det gäller ishockey har några investeringar skett och det är positivt. Tre nya ishallar har byggts under 2024-27, flera spontanytor har också tillkommit och Avicii Arena är moderniserad. Men problemen i innerstaden är fortfarande olösta och den träningsanläggning som ska ersätta Hovet är inte på plats. 

Situationen är så allvarlig att det är osäkert om Djurgårdens IF och AIK har råd att låta sina elitlag spela i Avicii Arena med tanke på de mycket höga hyrorna och ekonomiska följdutmaningar.

Det är två klubbar som saknar förutsättningar för att uppnå konkurrenskraft!

Det är knappt man tror det är sant…Elitspel väntar kommande vinter, men klubbarna tvekar inför de begränsade villkoren.

Det krävs bättre förutsättningar i Stockholms stad för både bredd och elit. Klubbarna saknar vettiga villkor för att bedriva idrott. Breddverksamhet och elitsatsning hör ihop inom ramen för den svenska idrottsmodellen. Våra stjärnor blir förebilder och inspirationskällor och bidrar till underhållning samtidigt som det finns en enorm kraft och samhällsnytta i den breda verksamheten.

Idag råder ett skriande behov. Det behövs anläggningar både för spontan-, skol- och föreningsverksamhet.

För skilda idrotter på olika nivåer och under stora delar av livet.

Bollsporterna som utövas inomhus är också i ett akut behov av bättre villkor.

Friidrotten har väntat mycket länge på den planerade friidrottshallen i Bällsta. Vidare har fotbollen ett tydligt underskott på planer att bedriva träning och matcher ii förhållande till den stora verksamheten

Krävs stora investeringar

– Iinte nog med det. planeringen för en ny nationalarena för simning är inte tillräckligt tydlig och framåtlutad.

I dagens polariserade samhälle betyder idrotten mer än någonsin. Den bidrar till glädje, gemenskap, folkhälsa och bygger broar mellan individer och grupper. Idrott är också är förebyggande gentemot sociala problem, inklusive bland annat kriminalitet och hälsoutmaningar. En satsning på flera idrotter ska ses mer som en investering än en kostnad.

Våra stjärnor- och klubbar marknadsför Stockholm som stad och bidrar till dess identitet som en framgångsrik och trivselstark huvudstad.

Bristen på förutseende när det gäller tillgången till anläggningar delas av många idrotter och arenabristen har tyvärr inte tagits på tillräckligt stort allvar under decennier. 

Vi inom ishockeyn har ett organiserat samarbete med flera av de större specialidrottsdistriktsförbunden i Stockholm och det finns en betydande förväntan på konkreta satsningar och leverans på området framåt. 

Släpar efter sedan decennier

Här har alla partier och politiker ett ansvar. I jämförelse med många kommuner ute i landet ligger huvudstaden långt efter på anläggningssidan och det är inte acceptabelt.

Det är mycket angeläget att när strålkastarna har slocknat efter Ishockey-VM att det finns kraft till förändring och åtgärder för att angripa anläggningskulden i Sveriges största kommun.