Vi är där nu, AI för talangidentifikation

Med risk för att framstå som en vinylskiva som fastnat i sitt spår kan jag inte låta bli att återkomma till den eviga frågan om selektering och utslagning i barn- och ungdomsidrotten. Sedan jag senast skrev om detta har Riksidrottsförbundet intensifierat sin kommunikation kring selekteringens baksidor. Det är bra och det måste de göra – särskilt som idrottsministern Jakob Forssmed deklarerat att han vill se ytterligare åtgärder på området.Problemet är bara att det inte lär påverka utvecklingen. Drivkrafterna i den andra riktningen är både för stora och för många.

Mats Schagerström/TT

I alla tider har människan försökt förutse framtiden – ofta för att skaffa sig konkurrensfördelar och ekonomisk vinning. När unga fotbollsspelare säljs för miljonbelopp, och NIL-reglerna (Name, Image and Likeness) skapar idrottande influencers med kommersiellt värde, är det inte alltid idrottsutveckling som står i centrum. Det handlar om business. Att selektera är ett enkelt sätt att både kontrollera individens miljö och optimera resurser. I idrotter där framtida försäljningar hägrar är det dessutom lätt att räkna hem modellen.

Tekniken smälter isberget

En klassisk liknelse inom talangidentifiering är isberget – bara toppen syns, resten ligger dolt. Men i rask takt håller teknologin på att förändra det. Häromdagen mötte jag ett bolag som med hjälp av AI bygger modeller för både talangidentifikation och -utveckling. Mängden data att analysera är enorm – och växer för varje filmklipp som föräldrar lägger upp på Kalle eller Stina. Maskininlärning kan hantera rörelsemönster, familjebakgrund och avstånd till närmaste idrottsanläggning. Träffsäkerheten ökar ju fler försök som görs.

Om UK Sport idag stödjer 600 aktiva för att få fram 50 olympiska medaljörer – vad händer om man kan halvera insatsen utan att tappa utfall? Vilken elitidrottsorganisation skulle inte vara intresserad?

Släpp akademierna!

Så vart är vi på väg? Min tes är att selekteringsracet är kört. Släpp det. Lägg i stället fokus på vad tekniken kan göra för alla de som inte blir – eller vill bli – selekterade. Vi vet att här finns både livslånga idrottare och framtida världsstjärnor.

Min kompis har just upptäckt hur bra golfcoach ChatGPT kan vara. Han laddade upp en video på sin sving, bad om råd, och fick ett individanpassat träningsprogram. Resultat: rakare slag från tee. Det här är ett tydligt exempel på hur kunskap blivit tillgänglig på ett helt nytt sätt – för alla.

Demokratisk utveckling

Vi har länge vetat att om vi bara lyckas minska skillnaden mellan uttagna och icke uttagna, så minskar också avhopp – och kanske också antalet missade medaljer. Nu finns tekniken som gör det möjligt. Med AI-baserade appar, sensorer i mobilen och videocoachning i realtid kan barn och unga få återkoppling på teknik, fysik och spelstil – oavsett nivå, ort eller idrott.

Systemen följer utveckling över tid, föreslår övningar, ger direkt feedback och hjälper användaren att sätta mål. Kvalificerad coaching blir tillgänglig – även för dem som inte är selekterade eller som finns i resurssvaga miljöer. Och för den som passerat 50 men fortfarande jagar sin golfdröm.

Här borde de organisationer som inte lever av talangförsäljningar lägga sin energi.