För mycket nonchalans i idrotten

Det är hög tid för idrottens aktiva och ledare att skärpa sig och sätta ner foten i en egenrevision angående covid-beteendet. I dag verkar representanter för vissa idrotter tycka att de kan bete sig bara så det passar dem själva. Respekten och hänsyn till andra är obefintlig när det gäller munskydd, handsprit eller att hålla avstånd. Det är en förtroendefråga, civilsamhället kräver att idrottsrörelsen är följsam, men snart är förtroendet förbrukat.

Idrottens ledare och aktiva måste covi på större allvar.

Alla vinteridrotter har drabbats av covid. Vi har den svåraste motståndare vi haft i modern tid. Till och med svårare än dopingen.

Idrottsliga skillnader

Det kan inte vara så att skidskyttar och skidåkare inte har en inbyggd motståndskraft så att de måste skydda sig extra, så fort de närmar sig start- och målfällan. Just här finns ledare och aktiva som är lysande föredömen när det gäller att använda munskydd. Måste också passa på att berömma speedwayförarna som under säsongen visade ett disciplinerat beteende.

Men lagidrotter som fotboll, ishockey och bandy har inte haft typ munskydd på någon ledare. Åtminstone är det mycket, mycket sällsynt.

Visserligen ligger sommarens EM-fotboll några månader bort men minnet från hur det såg ut bland tätt packade publikled med för nära avstånd och osynliga skydd på Ferenc Puskasstadion i Budapest (65 000 i publik) och i finalen på Wembley (60 000 åskådare) ligger kvar.

I mellandagarna fick vi ånyo se repris på dramatiken när Christian Eriksen föll ihop i EM-premiären mot Finland på Parken. Då var publiktaket 15 900. Arenan tar 38 000 åskådare. Coronaskyddet då var nytt, visa negativt covidtest eller varafullvaccinerade eller haantikroppar samt att alla inklusive ledare, media, funktionärer utom spelarna skulle bära munskydd.

Någon UEFA-utredning om hur EM-fotbollen fungerade för att stoppa smittspridningen har inte synts till. Kanske krävs det ett FBI för att få fram sådan information eller än bättre få stopp på dårskapen med VM-fotboll i Qatar. Men det är, som sagt var, en annan fråga.

Krävs tuffa åtgärder

En självklarhet skulle det varit då, än mer nu, att alla domarna skall ha visir eller munskydd.

Just nu haltar serierna i den ena bollsporten efter den andra. Vissa som har begränsningar med klimatet, anläggningar eller VM-turneringar som stundar är nära att kollapsa. Kaosets fula ansikte gör att festlarmet tystnar mer och mer.

Vår viktiga ungdomsverksamhet är slagpåse nu, precis som tidigare.

Och vi gör likadant som vi alltid har gjort – under de här dryga två åren. Nästan.

De stora smitthärdarna finns i omklädningsrummen och i bussarna till bortamatcher. (Samt på ungdomsfester och i restauranger).

Förslag på skärpning

Men borde vi inte då sätta in åtgärderna där?

Jag tar mig friheten att hitta åtgärder. De här reglerna ska gälla för att idrotten ska dra sitt strå till stacken:
Stäng omklädningsrummen. Klä om hemma och ta bort period- och halvtidspauserna.
Korta ner speltiden om spelarna inte orkar
Åk i minibussar, privatbilar med förutbestämda spelare typ samma femma eller liknande.
Munskydd och visir är självklara kompletterande åtgärder.
En av idrottens mest heliga, glädjefyllda ögonblick är målfirandet – förbjud dem!
Dessutom, finns det några regeländringar som kan påverka?
Utlys interna tävlingar enligt modell ”dagens corona”.
Arenorna borde ha coronavärdar – coronapoliser utbildade och certifierade därtill av idrotten själva. (En av SISUS viktigaste uppgifter i modern tid!) väl Synligai specialdesignade färglysande overaller vid alla insläpp, korridorer och utrymmen på idrottsarenorna.
Vi kan inte fortsätta att agera som vi alltid har gjort!

Vi har en pandemi med mycket ”oförutsägbar speltid”. Då kan vi inte agera efter devisen ”så har vi alltid gjort”. Och efteråt konstatera ” vi skulle gjort”.

Curt Einarsson