
Huvuddragen i utredningen är positiva. Allra först ska sägas att det huvudsakliga förslaget från utredningen är mycket lovande för sponsring i stort. För hela branschen, men även för hela civilsamhället som gynnas av ett starkare engagemang från företagen.
Utredningen konstaterar att dagens skattemässiga synsätt på sponsring faktiskt är förlegat och att en ny världsbild råder avseende varumärken, hållbarhetsfrågor, employer branding, internationell konkurrens med mera.
utredningar öppnade
I december 2024 presenterades en statlig utredning om ökad möjlighet för avdragsrätt för gåvor från företag. Detta gällde dock bara forskning/utbildning och samhällsnyttiga organisationer som Röda Korset, Cancerfonden etc.
En följd av detta var att två utredningar till sjösattes. Den ena behandlar kompletterande finansiering även för kultur eftersom detta halkade utanför den första delen. Resultatet av den utredningen presenteras i maj 2026.
Den andra utredningen gällde avdragsrätten kring sponsring då detta upptäckts vara ett närliggande problem. Denna presenterades i måndags. Vi ger er en liten översikt nedan, men den som vill grotta in sig ordentligt hittar hela utredningen SOU 2026:5 här.
Huvuddragen positiva
Allra först ska sägas att det huvudsakliga förslaget från utredningen är mycket lovande för sponsring i stort. För hela branschen, men även för hela civilsamhället kommer att gynnas av ett starkare engagemang från företagen.
Utredningen konstaterar att dagens skattemässiga synsätt på sponsring faktiskt är förlegat och att en ny världsbild råder avseende varumärken, hållbarhetsfrågor, employer branding, internationell konkurrens med mera. I utredningens förslag finns positiva saker som:
• En mer öppen bild av hur dagens företag arbetar för att stärka sitt varumärke. Exponering har varit en tung post när Skatteverket ska bedöma sponsringens avdragsrätt. Nu öppnas det upp betydligt mer för att associationsmöjligheter via samarbetet betingar ett stort värde. Man visar en förståelse för företagandet med text som t ex ”Ett starkt varumärke är en av företagens viktigaste tillgångar och av stor betydelse för lönsamheten och den långsiktiga konkurrensförmågan”. Ett synsätt vi inte varit bortskämda med tidigare från Skatteverket.
• Man använder begreppet att ”företagen vill stärka sitt anseende” men lyfter att detta också innefattar saker som att attrahera både kunder, arbetskraft och kapital, ta hållbarhetshänsyn, samt för företaget avgörande relationer med sina intressenter. Därmed pekar man på att företag kan vilja göra insatser som kanske inte ger omedelbar effekt i form av försäljning eller dylikt. Utan att förståelse ska finnas för ett betydligt mer långsiktigt perspektiv med deras insatser.
• Ett minskat fokus på en värdering ”krona-för krona”. Idag har många säljande parter varit tvungna att skapa nya aktiviteter för att exakt väga upp sponsorsumman. Detta har ibland kostat mer än det smakat då man dragit på sig onödiga kostnader. Här tror vi dock inte säljarna ska förvänta sig alltför stor givmildhet och rena ”gåvor” från näringslivet – fortfarande gäller att ett avtal ska finnas och även framtida sponsorer kommer att vilja ha rimliga motprestationer för sina insatser. Men balansen kanske inte behöver väga exakt jämnt.
• Fler aktörer lockar sponsorer. I dagsläget missgynnas aktiviteter inom kulturområdet, viss idrott (t ex dam, barn & unga, parasport), samt samhällsnyttiga organisationer vilka t ex verkar mot mobbning, för bättre mental hälsa, för inkludering/gemenskap osv.
Enligt utredningen ska samarbeten tillsammans med organisationer som ovan, syftande till att stärka företagets varumärke, kunna ses som rimliga ”kostnader för intäkternas förvärvärvande” (vilket är den juridiska beskrivningen för om en kostnad ska ses som avdragsgill).
• Positivt att ingen beloppsgräns föreslås. Utredningen om gåvor slutade i ett tak på 800,000 kr per år och denna nya lag gäller nu sedan årsskiftet 25/26. Men eftersom den summan endast gäller per ”skatteindivid” så brinner den ju snabbt upp bara för ett par julgåvor som ett börsföretag lämnar ill Röda Korset och Mattecentrum.
Här kommer alltså utredningens förslag att gynna sponsorsamarbeten (utan något maxtak) med samhällsnyttiga organisationer framför rena företagsgåvor!
Bredare samverkan är grunden
Går utredningens förslag igenom så ser vi stora möjligheter för en bredare samverkan mellan näringsliv och samhällsnyttiga organisationer. Men inte utifrån att organisationerna ”behöver pengar”, utan mer ifrån perspektivet att detta är det rätta att göra.
Hur närsamhället mår, vilket stöd företagets anställda får, hur vi gemensamt kan förbättra vår vardag osv, kommer att kunna ses som affärs- och verksamhetsviktiga aktiviteter för företagen och därmed prioriteras på ett annat sätt än idag.
Vad händer nu?
Det som presenterats är alltså ”bara” utredningens förslag. Detta ska ut på remiss under våren och efter det bereds ett nytt lagförslag av Regeringen, vilket Riksdagen sedan tar ett beslut om. Troligen hinner man inte detta under våren.
Därför kommer ett riksdagsbeslut antagligen först efter valet i september. Men – då är det ju inte säkert att en ny regering står helt bakom samma förslag.
Förhoppningsvis är insikten dock bredare än rent partipolitisk eftersom detta skulle vara fördelaktigt för flera parter. Naturligtvis för näringslivet, men kanske framför allt stat och kommun har då mer medel till civilsamhället utan att staten direkt behöver bidra.
Går allt då i lås kan vi vänta oss en lagändring den 1 januari 2027.