Personerna på bilden har inget samband med texten.

I Sverige har vi medborgare rätt att ta del av alla dokument och handlingar som produceras av våra myndigheter, undantaget sådana som med tydlig motivering beläggs med sekretess. 

Det här berör även föreningslivet som måste få de verktyg som behövs för att skapa trygghet.

Via ”offentlig handling”

Det är dock en sak att ha den formella rätten att ta del av en offentlig handling och en annan sak att verkligen klara av att hitta fram till den handling man söker. Den som vill ta del av en dom från en svensk domstol – som är en offentlig handling – kan ringa till domstolen och be att få den skickad. Men då måste man veta till vilken av Sveriges över 80 domstolar man ska vända sig. 

Därför lanseras tjänster som underlättar för medborgare att utnyttja sin grundlagsskyddade rättighet, databaser med domar och andra offentliga handlingar, i vilka det är enkelt att söka.

Men – är det ”för lätt” att utnyttja de rättigheter som grundlagen stadgar?

På senare år har det uppstått en märklig debatt om att det skulle vara för lätt att göra det grundlagen tillåter. Åsikter framförs om att det inte ska vara tillåtet att med en enkel sökning presentera det som annars skulle kräva många telefonsamtal till olika domstolar. 

Mot bakgrund av sådana argument så har vissa domstolar börjat att obstruera och vägra lämna ut domar till företag som driver databaser. Domstolarna i fråga vill alltså göra det svårare för medborgarna att utöva sin grundlagsskyddade rättighet. I främsta blickfånget har de rättsdatabaser kommit där företag som Verifiera, Lexbase, Siren, m. fl. gör det enkelt att kontrollera om din nästa date, dina gamla föräldrars hantverkare eller dina barns lägerledare har dömts för något brott.

Få tillgång till rättsdatabaser 

Nyligen presenterades en utredning (Personuppgifter och mediegrundlagarna, SOU 2024:75) som – mycket förenklat! – lutar åt att såväl dessa rättsdatabaser ska mista sitt grundlagsskydd och därmed kunna regleras i vanlig lag.

Många har vädrat sin oro och vittnat om värdet av dessa rättsdatabaser där det enkelt går att kontrollera om en person är dömd för brott, exempelvis företag som behöver göra bakgrundskontroll före anställning, kommuner som behöver kontrollera personer som ska arbeta i hemtjänsten och ges nycklar hem till våra gamla och sköra, samt kvinnor som vill kunna kontrollera att kvällens dejt inte är en dömd brottsling.

Bakgrundskontroller är avgörande för att skapa trygga miljöer för barn och ungdomar

En aspekt som tyvärr har kommit lite i skymundan är rättdatabasernas stora värde för föreningslivet att skapa trygga miljöer för barn och ungdomar.

I idrotten sker mycket arbete för att skapa trygga miljöer. De flesta idrottsorganisationer kräver så kallade ”begränsade registerutdrag”.  Dessa  utdrag är behäftade med problem. 

Ofta accepteras registeruppdrag upp till sex månader gamla, föreningen får inte spara dem vilket gör det svårt att hålla reda på vem som visat upp sådana och det går att köpa förfalskade registerutdrag.

Måste kompletteras

Det största problemet med dessa ”begränsade registerutdrag” är just att de är väldigt begränsade. Bland annat finns inte uppgifter om bedrägerier, vapenbrott eller narkotikabrott med och likaså saknas rån och misshandel – såtillvida det inte handlar om grova brott. För många föräldrar och föreningsledare är det därför uppenbart att de begränsade registerutdragen är otillräckliga och måste kompletteras med bakgrundskontroller i någon rättsdatabas. 

Idrottsföreningar och andra föreningar spelar en betydande roll i att utveckla och forma unga människor och skapa gemenskap, men det innebär ett stort ansvar. Att kunna genomföra bakgrundskontroller är ett sätt att öka tryggheten.

Det är en självklarhet att barn och unga behöver trygghet när de deltar i föreningsverksamhet. För att säkerställa en trygghet är det av största vikt att föreningar kan genomföra effektiva bakgrundskontroller. Det nuvarande systemet med registerutdrag räcker inte för att skapa en fullgod säkerhet.