Sportsliga utbytet, och då medias arbete, som här vid en intervju med lagkapten Tobias Gustafsson, betyder mycket. Men många fäster också stor vikt vid hållbarhetsfrågor i samband med stora evenemang. Foto: Johan Nilsson, TT
Låt oss vara ärliga. Stora idrottsevenemang är i grunden inte särskilt hållbara, i alla fall inte ur ett miljöperspektiv. Inte sällan hamnar de miljömässiga ambitionerna i skymundan när det väl är dags att leverera ett spektakulärt event, ofta med ursäkten att arrangörerna måste leva upp till de högt satta kraven på arenor, service och bekvämlighet och att de inte har makt över besökarnas beteenden.
Här har det dock hänt mycket de senaste tio åren och svenska arrangörer har ofta tagit täten. Så även de ansvariga bakom Innebandy-VM i Malmö som nu flyttar fram hållbarhetpositionerna ytterligare. När jag skriver arrangörerna så menar jag Svenska(och Skånska) Innebandyförbundet (i förarsätet), vidare Malmö Stad, Malmö Arena och Visit Skåne. Här har vi en av framgångsfaktorerna.
Dessa aktörer, som representerar idrottsrörelsen, offentlig sektor och kommersiell sektor, är alla ambitiösa och intresserade av att vara ledande aktörer inom hållbarhetsfrågor. Samverkan mellan olika sektorer driver utvecklingen framåt.
En annan framgångsfaktor är att arrangörerna både tagit ett helhetsgrepp på hållbarhet och arbetat fördjupat med vissa frågor. I Hållbarhetspolicyn för Innebandy-VM i Malmö (https://www.wfc2024.se/sv/hallbarhet/) pekas fyra av de Globala målen i Agenda 2020 fram som särskilt viktiga för evenemanget:
3. God hälsa och välbefinnande
10. Minskad ojämlikhet
12. Hållbar konsumtion och produktion
13. Bekämpa klimatförändringarna
Kopplat till de respektive målen finns en rad åtgärder. Inte bara ticka-box-åtgärder, utan också en strävan att vara en förebild, inspirera, skapa medvetenhet, kommunicera, använda sitt inflytande för att påverka andra aktörer att arbeta förhållbarhet och, inte minst lämna bestående positiva h