Det är också med det i sikte som Riksidrottsförbundet, Sverige Olympiska Kommitté och Parasport Sverige inlett arbetet med ett nytt idrottsövergripande elitidrottsprogram, #elitidrott2030. Frågans vikt visas av att alla tre ordföranden deltar i arbetet under det frejdiga namnet G3.  

Det är ingen nyhet att idrottsrörelsen är underbart mångfacetterad.  3,3 miljoner medlemmar i olika ålder och med olika ambitionsnivå samlas i 19 000 föreningar där närmare 880 000 personer med ledaruppdrag, de allra flesta ideella, ser till att träningar i minst 210 olika idrotter kan genomföras. 

Krävs nya resurser

Just nu kämpar dessa idrottsledare över hela landet med att klara av att genomföra smittsäkra träningar, matcher och tävlingar för att inte tappa aktiva. Av alla aktiva är det också några som alltid velat, eller kommer på längs vägen att de vill satsa på att bli bäst i världen. 

För de som vill det, precis som för de som vill idrotta för att kompisen gör det, eller tycker det räcker med två träningar i veckan, måste det finnas möjligheter. 

För att utvecklas mot världselit är det i många idrotter ett alltmer internationellt program av både tävling och träning som krävs. Att kvala in till mästerskap sker ofta genom en omfattande internationell tävlingskalender. 

För många svenska landslag räcker resurserna till detta helt enkelt inte till. Nya resurser till förbund och landslag för att genomföra och/eller utveckla önskad internationell verksamhet och specifikt stötta aktiva från junior till senior, skapa ett utökat internationellt tävlande, fler gemensamma läger samt deltagande på flera världscuptävlingar är ett måste om svenska idrottsframgångar ska vara ett faktum även i framtiden.

Vår gemensamma satsning på elitidrott innehåller mål för ökat stöd, samverkan med akademin för att stärka satsningen på idrott och utbildning, det som vi kallar dubbla karriärer, samt elitidrottsnära forskning tillsammans med tränar- och utbildningsinsatser. 

Dessutom behövs stärkt, långsiktig och strategisk ledningsfunktion som arbetar med utvecklingsfrågor i specialidrottsförbunden för att säkra rätt kompetens för det operativa ledningsarbetet i landslagen. 

Behövs lösningar

Det är stora utmaningar vi har framför oss. Samverkan och att sätta målen främst kommer att vara avgörande för att vi som olika idrottsorganisationer ska kunna landa i en gemensam modell och plan. 

Idag har många idrottare, som kan finnas i den absoluta världstoppen i sin idrott, otillräckliga möjligheter att leva på sin idrott. 

Då inkomsten är låg står de utanför de sociala skyddsnät som de flesta av oss andra har tillgång till och man tvingas finna olika mer eller mindre tillfälliga lösningar för att klara sin socioekonomiska situation. 

Många länder löser detta med olika typer av stipendiesystem, något som behöver utvecklas ytterligare i vårt land. Här kan vi bättre.

Även om Sveriges Olympiska Kommitté inför kommande OS signalerat att det finns möjligheter till många svenska medaljer så vet vi samtidigt att Sverige sackar efter vad gäller ekonomiska förutsättningar och satsningar på elitidrottare i jämförelse med många länder runt om i världen. 

Nya medaljer

Vi ser också att det finns många medaljmöjligheter där Sverige inte ens är med och tävlar. 

Idrottsrörelsen samlas och satsar gemensamt i elitidrottssatsningen #elitidrott2030. För att lyckas är det avgörande att gemensamt finna former för en väsentlig resursförstärkning till elitidrotten såväl med privata som offentliga pengar. 

Det vill vi förklara direkt till politiken och vi tre organisationerna har också får tillfälle att göra det då vi den 3 mars tillsammans uppvaktar kulturutskottet. Med gemensam kraft är #elitidrott2030 vad vi nu tillsammans ska skapa och detta känns viktigt och spännande för att ta svensk idrott på elitnivå in i framtiden.