Sofia Jakobsson och Olivia Schough tillsammans med fans när damlandslaget anländer till Landvetter Foto: Henrik Brunnsgård / TT
Läs idrottsministerns artikel här
Idrotten är en del av samhället och begränsas hela tiden av detta. Idrottsrörelsen är ingen solitär, kan inte bli en och skall inte vara en.
Det borde hon veta
Lind skriver sedan att statliga bolags sponsring skall vara jämställd. Det innebär att hon inte förstått vad sponsring är och hur myndigheters krav på sponsring ser ut. Bolag får inte ge bidrag, det blir icke avdragsgillt.
Sponsring är en av många sätt att marknadsföra verksamheten och den vägen få fler kunder. Köpa annonser, reklam i tv, direktmarknadsföring är andra metoder som sponsringen konkurrerar med. Sponsring får inte vara gåva utan den skall vara affärsmässigt motiverad för att vara avdragsgill.
Konsekvensen är att publikantal, antal tv-tittare, mediaexponering med mera är hur man mäter Sponsring. Den skall vara affärsmässigt motiverad. Dvs om damhockeyn har en tiondel av publiksiffror, tv-siffror och mediaexponering jämfört med herrhockeyn så kan man inte affärsmässigt motivera mer än en tiondel till damhockeyn. Här bör Amanda ta ett snack med Skatteverket och få allt bekräftat.
All sponsring av bredd och av CSR-karaktär kan dock och skall självfallet vara helt jämställd både utifrån värderingar och att det är en förutsättning för att det skall vara bra för sponsorn.
Det som är underförstått
Det underförstådda hotet i hennes artikel, om indragna bidrag om man inte är snabb med sitt arbete för mera jämställdhet uppfattar jag som orättvist.
Jag har följt idrottens arbete med jämställdhet i 20 års tid, det har varit ,och är, en av de mest prioriterade frågorna där golfens 50/50 projekt är ett av många tunga miljoninvesteringar på området.
Ett av problemen med att flickor slutar idrotta i förening tidigare än pojkar är som jag ser det inte brist på jämställdhet, utan bristande attraktionsförmåga. Idrotten blir utkonkurrerad av andra sysselsättningar helt enkelt.
Bristen på kvinnor i föreningsstyrelser är en konsekvens av jämställdhet. Vare sig män eller kvinnor under 50 anser sig ha tid att sitta i en föreningsstyrelse. Kvar blir då män +60 som är de enda som ställer upp. Den kvotering till förbundsstyrelser som RF nu genomför är en konsekvens av att man misslyckats med det egentliga uppdraget, göra föreningsstyrelser attraktiva. Man sminkar en gris helt enkelt.
Det finns mer att göra på området jämställdhet för de unga. Även om det blivit ofantligt mycket bättre så har inte flickorna lika attraktiva träningstimmar, lika duktiga ledare, samma tillgång till anläggningar som killarna.
Här finns en enig rörelse som jobbar med de här frågorna, här finns kommunala kravställare som snabbar på utvecklingen. Här behövs inte regeringens agerande.
Om hon vill öka förutsättningarna
Sen på temat låt idrott vara idrott så får inte stödverksamheter med samhällsnytta bli kärnaffären, Idrotten måste vara kärnaffär.
Vill idrottsministern ge idrotten bättre förutsättningar är det jätteenkelt. Ett 25-procentigt statsbidrag till alla som bygger idrottsanläggningar skulle förändra mer än något annat. Det kostar under 2 miljarder per år, sänker kommunernas anläggningskostnader och ger alla de andra stora värdena för samhället. Utan anläggningar ingen jämställdhet.
Då gör regeringen något bra. Nu blev det populism och innehållslöst. Påminner i stor utsträckning om hur den förra alliansregeringen förhöll sig till idrotten. Det är osannolikt att någon kan peka på någon skillnad.