Nya Malmö stadion nlir r en åg skapelse och öppnar för Arenaidrott sv dimensioner.

En av de bärande delarna i området är Nya Malmö stadion, som ska stå klar vid årsskiftet 2028/29. Den ska ersätta Malmö Stadion, som nu håller på att rivas, som kombinerad friidrotts- och fotbollsarena. 

När byggplanerna klubbades 2024 var prislappen, som Sydsvenskan nyligen skrev om, 663 miljoner kronor. Nu, några år senare har notan stigit till över 1 miljard – alltså långt över budget.

Samma visa överallt

Om detta hade varit första gången Malmö planerar och bygger en stor idrotts- eller kulturanläggning, eller något annat kommunalt prestigeprojekt, hade man kanske kunnat förstå att misstag kan ske. Men det är inte första gången. Den 4 juni 2015, alltså för över tio år sedan, skrev Sydsvenskan en artikel om sprängda budgetar för pretigeprojekt i Malmö, där jag intervjuades. Ett utdrag lyder:

”Swedbank stadion krympte i storlek. Ändå höjde Peab priset med 300 miljoner kronor. Skanska erbjöd sig att bygga konserthuset för 600 miljoner kronor. Slutnotan blev mer än dubbelt så hög: nära 1,3 miljarder. Så här ser det ut vid nästan alla arenabyggen i Sverige. 

Hur kan detta hända igen – och igen? Under det senaste decenniet har en lång rad arenor byggts runt om i Sverige, där många överskridit budget rejält. Ändå verkar man (främst kommunerna) inte lära sig.

Taktk bakom kalkyler

Märkligt nog verkar kommunerna inte lära sig av tidigare misstag, erfarenheter från andra städer eller den omfattande forskning som finns om arenabyggen.

’Jag tror att kommuner blundar och håller ner kostnaden från början. För det hade aldrig gått igenom om man hade varit ärlig från första början. Det är väl ett spel mellan tjänstemän, politiker och entreprenör som lägger till kostnader efterhand och vet att det är så det funkar’. sa jag då

Jag instämmer i dag.

Det finns så klart flera förklaringar till att kostnaderna har skenat i fallet Nya Malmö stadion, särskilt på senare tid. Stigande energipriser och materialkostnader i en osäker omvärld är en sådan. 

En annan är ambitionen att återbruka så mycket material som möjligt från gamla stadion, både av nostalgiska skäl och av hållbarhetsskäl. 

Det är i grunden en bra ambition, men innebär nya arbetssätt och komplexa processer, som kan leda till ökade kostnader. Att återbruk är så dyrt är i sig beklagligt.

Gör inte hemläxan

Men jag är ändå ganska övertygad om att den främsta orsaken till att budgeten spruckit är att man ännu en gång inte gjort sin hemläxa ordentligt. Och man har inte tillräckligt noggrant studerat goda exempel, tidigare misstag eller vad forskningen säger. 

Och kanske på nytt låtit sig lockas av glädjekalkyler i ivern att få till ett beslut. Ett viktigt beslut, ja, men det ska vara grundat på välgrundade siffror.

Det är därför verkligen hög tid att samla och redovisa fakta, dra lärdomar och lyssna på erfarenheter – både egna och andras. Annars riskerar invånarna (skattebetalarna) att känna sig lurade i stället för stolta och nöjda över sina nya anläggningar. Och då missar kommunen en stor del av poängen.