Flera ungdomar måste engageras,

Födelsetalen är i sjunkande, arbetskraftsinvandringen minskar, utvandringen ökar, antalet flyktingar och asylsökande ska minska påtagligt. Detta kommer att ställa den svenska ekonomin inför stora utmaningar. 

Mitt bidrag till diskussionen om fler arbetade timmar tar sikte på idrottsrörelsens roll att få barn och ungdomar att bli såväl anställningsbara som rekryteringsbara till uppgifter inom totalförsvaret

Så formulerar naturligtvis inte barn och ungdomar sina framtidsdrömmar. Och självklart inte idrottsrörelsen heller. Idrottens drivkrafter är idrotten i sig – tävlingen, gemenskapen och motion för att må bra. Idrotten sätter upp sina egna mål.

Men ett stöd kan motiveras av föreningsidrottens positiva ”bieffekter” eller ”leverans” och bygga på respekt för idrottens egna mål och oberoende.

Fler  arbetade timmar:

Effekten av idrottsföreningarnas verksamhet är mer folkhälsa, starkare integration och ökad trygghet. Erfarenheten av att idrotta tillsammans med andra och ta ansvar för sitt och sina kamraters idrottande i föreningen gör att du växer som människa.

Slutsats – den organiserade idrottens effekter bidrar till fler arbetade timmar:

• I åldrarna 7 till 20 år, 14 årskullar med 100 000 i varje årskull (i sjunkande), finns det 1,4 miljoner individer. 

• Den genomsnittliga årsarbetstiden är 1440 timmar. 70 procent av den teoretiska årsarbetstiden på 2080 timmar. Om alla i en årskull deltar med arbetade timmar enligt snittet skulle det bli 144 miljoner arbetade timmar. Om vi summerar 14 årskullar och därmed barn och ungdomars hela uppväxttid blir det drygt 2 miljarder arbetade timmar.

• 50 procent är organiserade i föreningsidrotten, lite fler i unga åldrar och lite färre i övre tonåren. Den organisationsgraden motsvarar omkring 700 000 individer vilket i sin tur motsvarar en idrottslig positiv påverkan på 1 miljard arbetade timmar. 

Det betyder att den organiserade idrotten har påverkat 700 000 unga människor att vara mer motiverade till att ta ansvar för sina liv genom utbildning och arbete samt vara rekryteringsbara till uppgifter inom försvaret. Därför är det rimligt att förstärka resurserna till idrotten, det lönar sig: 

Fler tonåringar krävs

1. Förläng den idrottsaktiva tiden. Fler tonåringar måste bli medlemmar i en förening. Genomsnittsåldern måste upp till 15 år.

2. Öka organisationsgraden. Ungdomar i utsatta områden måste ges möjligheten att bli med i en idrottsförening. Organisationsgraden måste dubblas.

3. Eliminera idrottens vita fläckar. Idrottsrörelsen måste täcka hela Sverige. Idrottsklivet måste ges mer tid och resurser.

4. Fler anläggningar. Vid sidan av ledare är tillgången till anläggningar avgörande. Kommunerna har en avgörande roll.

Dessutom bidrar föreningsidrotten med sina hundratusentals relationer med ett finmaskigt nät av tillit. Den kanske viktigaste beståndsdelen i ett samhälle där alla är beredda att bidra med sin del för fler arbetade timmar för sysselsättning och företagande och därmed ett starkt välfärdssamhälle.