Tomas Peterson

13 artiklar

”Idrott inte bara för välmående”
Krönikor

”Idrott inte bara för välmående”

För ett år sedan skrev jag en krönika om regeringens satsning på ett fritidskort för att öka barns och ungdomars möjlighet att delta. Jag ställde mig tveksam till konceptet, inte minst mot bakgrund av ett tidigare misslyckat försök att införa en fritidspeng med samma mål – att förbättra möjligheterna för barn i ekonomiskt utsatta familjer att delta i organiserade fritidsaktiviteter i samma utsträckning som andra barn.

10 feb. · Tomas Peterson

Handbollsklubben framstår som ett föredöme
Krönikor

Handbollsklubben framstår som ett föredöme

Det blir allt tydligare att RF i sin roll som fördelare av skattemedel ”i myndighets ställe” har svårt att leva upp till de krav som samhället ställer när det gäller regler som måste finnas och följas – inte bara i samhället, utan även inom idrottsrörelsen. RF:s regelverk är konstruerat så att man konsekvent hellre friar än fäller. Offren, som oftast är barn eller ungdomar, kan inte bevisa sina anklagelser med mindre än att de går omkring med hemlig mikrofon.

24 apr. · Tomas Peterson

Krönikor

-Staten tvingade RF till besvärlig dubbelroll

Riksidrottsstyrelsen föreslår inför RF-stämman den 28–30 maj att Friskis&Svettis ska väljas in som ett specialidrottsförbund. Man konstaterar att Friskis&Svettis bedriver en idrottsverksamhet med en tydlig inriktning mot lustfylld och lättillgänglig träning för alla. Dess verksamhet bedöms ha betydande förmåga att stärka idrottsrörelsen i arbetet med Strategi 2025, ett förändringsarbete som ska leda till att fler ska vilja och kunna idrotta i förening hela livet. Med samma argument föreslog RF ett inval även på 2019 års stämma. Men förslaget blev nedröstat.

10 maj · Tomas Peterson

Krönikor

De som startar senare slutar oftare och tidigare

Inom RF pågår ett förändringsarbete kallat Strategi 2025. Målsättningen är att fler ska vilja och kunna idrotta i förening hela livet. Antalet aktiva och aktiviteter inom RF har minskat under i princip hela 2000-talet, detta trots de stora reformerna Handslaget och Idrottslyftet.De hittills största och dyraste politiska reformerna inom idrottspolitiken har således haft ett uttalat socialt innehåll. Vad är det då som händer? Idrottsforskaren Lars Magnus Engström tyckte sig se en tendens i verksamheten, ungefär ”de som tränar, de tränar allt mer, och de som inte tränar alls, de blir allt fler”.

29 nov. · Tomas Peterson