En bild från 1966. Olof Palme som kanotförbundets vice ordförande och Stefan Lindeberg som kanotist. Här i artikeln berättar Stefan om mötet och vad som hände.
Olof Palme var mycket idrottsintresserad och engagerad i en idrott och ett förbund.
Läs här Stefan Lindebergs egenm berättelse:
”Jag vrider tillbaka tiden till eftermiddagen den 28 augusti 1966.
Hemmavattnet på Djulösjön i Katrineholm ligger spegelblankt. Efter två fantastiska sommardagar är ungdomslandskampen i kanot avslutad med svensk storseger.
Förkylningen under veckan före gjorde länge min start tveksam och jag var rejält nervös inför långloppet på lördagen. Men väl i kanoten fanns ingen tveksamhet. Segern i långloppet upprepades på K1 500 meter på söndagen och fullföljdes med den avslutande stafettsegern.
Lika framgångsrik i flickklassen, var Ing-Marie Svensson, tävlande för KK Glid i Upplands Väsby.
En bank hade satt upp ett hederspris till den mest framgångsrike kanotisten vid landskampen. Ett sparhäfte med 100 kronor insatt! Stort.
Juryn valde att ge priset till Ing-Marie. Det var inget konstigt. Man ville uppmuntrar tjejer att paddla och svensk kanot längtade efter en ny förebild.
Men den svenske överledaren reagerade och undrade om det där blev riktigt rättvist. Han var tillika vice ordförande i Kanotförbundet, Olof Palme. Han kom fram till mig på bryggan, försäkrade sig om att jag gjort lika bra resultat, tog upp sin plånbok, halade upp en hundralapp och räckte den till mig – ”då förtjänar du samma uppmuntran”.
Rättvisa och lika möjligheter… ”