Analys – ”Ungdomsidrott sker på olika villkor”

Ny statistik som visar hur barns födelsemånad påverkar idrottsdeltagandet. Resultaten både bekräftar och utmanar etablerade uppfattningar – och varierar beroende på idrott. Fenomenet kallas relative age effect (RAE) – ett välkänt begrepp inom idrottsrörelsen både i Sverige och internationellt. Det handlar om att barn som är födda tidigt på året ofta har ett försprång i mognad, erfarenhet och självförtroende jämfört med de som är födda senare.

Flickor provar gymnastik under Stockholm Winter Games. Ungdomar får pröva på olika sporter under evenemanget . Foto Bertil Ericson

Eftersom åldersgrupper ofta följer kalenderåret kan några månaders åldersskillnad få stor betydelse, både för träningsgrupper, uttagningar och för hur barn och ungdomar själva upplever sitt idrottande.

Statistiken bygger på digital närvaroregistrering som sedan hösten 2020 är obligatorisk för LOK-stöd. Analysen omfattar 1 miljon barn och ungdomar mellan 7 och 25 år som deltog i idrottsaktiviteter under 2023.

Två helt olika mönster

De fem största lagidrotterna – fotboll, innebandy, ishockey, basket och handboll – står för 65 procent av all verksamhet, vilket gör att deras mönster präglar totalbilden. I dessa idrotter är barn födda i årets sista kvartal, oktober-december, underrepresenterade från sju års ålder. Denna underrepresentation kvarstår genom hela ungdomsåren och upp i ung vuxen ålder. Flickor födda sent på året har i genomsnitt 17 procent lägre deltagande än de med högst representation och för pojkar är skillnaden 13 procent.

För övriga idrotter sammantaget framträder ett helt annat mönster. Här är det oftare barn födda i årets första kvartal, januari-mars, som har lägst deltagande, medan barn födda under tredje och fjärde kvartalet har ett högre deltagande.

Det är ett mönster som bryter mot det som kännetecknar de största lagidrotterna.

– Verkligen överraskande! Även bland lagidrotterna ser vi skillnader. Det visar att det inte finns någon enkel förklaring. , säger Anna Iwarsson, ordförande Riksidrottsförbundet.

Högre krav på tränarna

– Varje idrott har sin kultur och struktur och därför behöver mönstren nu analyseras vidare för att förstås bättre

– Analysen visar hur viktigt det är att vi lyckas möta varje barn och ungdom där de befinner sig. Det ställer högre krav på tränarens kompetens och är mer resurskrävande, men våra idrottsmiljöer och utvecklingsmodeller behöver kunna möta den här bredden av behov, säger Malin Träff, talesperson barn- och ungdomsidrott, Riksidrottsförbundet.