Frågan är vilken verksamhet som kommer att ske ishallen i Leksand i framtiden. Foto: Scanpix
– Vi vill få en helhetsbild i fallet med Leksand och hur man värderar de olika bolagen i klubbarna. 150 miljoner i skulder kan inte regna ner från himlen. Hade det handlat om en tiondel av den här summan vore det en sak, men det här är för mycket pengar, säger förbundsordförande Christer Englund till Dalarnas Tidningar.
Balans har blivit obalans
Reglerna om en ekonomi i balans för att erhålla elitlicens har hamnat i obalans. Till den slutsatsen har många kommit efter att allt flera detaljer framkommit i dalaklubbens hantering av pengar.
Regeln från början av 2000-talet och framstår som ihålig.
– Det är dags att ta ytterligare ett steg och kräva att klubbarna har ett eget kapital på 10–20 miljoner kronor, som kan säkerställa att säsongen inte är i fara. Vi kan inte ha en oro att klubbarna riskerar att inte kunna fullfölja seriespelet, säger Christer Englund.
Reglerna måste förändras
Den företagsrekonstruktion som ska ge svar och fälla avgörandet inför klubbens framtid kommer ytterligare att påvisa att en skärpning av reglerna behövs. På den punkten råder inget tvivel längre.
Inte minst har Ackordscentralens Hans Ödén här hos Idrottens Affärer visat på svagheter i regelverket.
– Vi ska titta på om en klubb som genomgår en rekonstruktion och klarar den, ska gå in i ett så kallat kontrollår året efter. Vi får jobba igenom hur vi ska hantera det här och med all sannolikhet kommer reglerna att skärpas, säger Christer Englund.
– Men vi har inte gått in och värderat Leksands ekonomi. Klubben fick elitlicens och hade då ett ganska hyggligt stort eget kapital. Jag hoppas att Leksand nu får ordning på sin ekonomi.
– 150 miljoner i skulder kan inte regna ner från himlen.