Det är just personer som Otto Drakenberg som behövs i den internationella idrottsvärlden, ja i hela världen för övrigt. Han är modig och världsvan, en idrottsman som vunnit medaljer och nått framgångar över det normala, men som aldrig låtit det stiga honom åt huvudet. Istället har han fortsatt sin kamp för rättvisa och jämställdhet, mot mutor och den vänskapskorruption som styr idrotten så mycket mer än man tror.

Otto Drakenberg är sedan 2017 ordförande i Svenska Fäktförbundet, den sport han brinner för och nått internationella framgångar i, jämte internationell havskappsegling. Att han vill se en ren sport är självklart, och också det han drivit tillsammans med styrelsen i förbundet. 

Att det är svenska förbundets vice ordföranden Ana Valero-Collantes som lyckats föra fram Otto som motkandidat mot oligarken i internationella förbundet är också självklart, jobbar man med Otto är man antingen mycket för eller mycket emot honom, och de flesta uppskattar hans mod, tydlighet och ärlighet.

Själv hade jag nöjet att få arbeta med Otto under ett par år när han var verksam i Carlsberg Sverige och jag själv var verksam i branschorganisationen Sveriges Bryggerier. Otto hade många egna idéer i bryggerinäringen och för Carlsbergs del ledde Otto Drakenbergs år som Sverige-vd till bolagets bästa resultat någonsin, enligt uppgift. Att han nu sitter som ordförande i svenska huvudkonkurrenter Spendrups är ytterligare ett bevis på hans ärlighet och mod.

Att Otto Drakenberg trots sin förträfflighet blir vald som ordförande i Internationella Fäktförbundet är dock inte alls säkert. Nuvarande ordföranden, ryss-uzbekikern Alisjer Usmanov, är suspenderad på grund av EUs bojkott av ryska intressen i och med Ukrainakriget, men ställer upp för omval en fjärde gång. Usmanov har suttit ordförande sen 2008 och sägs pumpa in 70 miljoner kronor varje år ur egen kassa till förbundet. Sådant har skaffat honom många vänner, många kallar det förstås vad det är, rena mutor, men han har stöd från länder som varken delar de svenska värderingarna, eller FIEs egen policy om mänskliga rättigheter.

Om fäktningen vill ta klivet in från korruptionskarusellen vore det lämpligt att börja nu, på FIEs kongress som hålls i just Uzbekistan i slutet på november. Vi får väl se om Otto får prata till punkt den här gången.

Cecilia Giertta