Arrangemanget är ytterligare ett bevis för betydelsen av stora evenemang.

Handbolls-VM 2011 hade en omsättning på cirka 110 miljoner. Biljettintäkterna var cirka 85 miljoner.

VM sågs av 222 000 åskådare, målet om att sälja 80 procent av de 275 000 biljetterna uppnåddes.

Därtill en PR-effekt eftersom tv-tittare i 162 länder kunde se matcherna.

25 miljoner till förbundet

Handbolls-VM 2011 AB hade budgeterat en återbäring till Svenska Handbollförbundet, SHF, på 10 miljoner kronor. I själva verket blev det nära 25 miljoner.

Nu är siffror också klara för i turistekonomiskt avseende.

HUI Research (f d Turismens Utredningsinstitut) har mätt den turistekonomiska betydelsen av VM, totalt och separat för de åtta arrangörsstäderna Göteborg, Jönköping, Kristianstad, Linköping, Lund, Malmö, Norrköping och Skövde.

121 årsverken

Totalt uppskattas värdet på turisternas konsumtion till 258 miljoner kronor och evenemanget genererade 121 årsverken. Det var framförallt inom ”restaurang”, ”handel” och ”logi” som turisterna spenderade sina pengar.

Det gjordes 214 569 besök av 104 290 unika besökare under turneringen. Varje besökare såg i genomsnitt 2,1 matcher. Av de totalt 280 000 biljetterna såldes ca 222 000, vilket innebär en beläggningsgrad på omkring 80 procent.

De flesta turister (93 procent) hade världsmästerskapet som primärt syfte med besöket på spelorten. Det innebär att nästan samtliga turister var ett direkt tillskott till besöksnäringen på respektive destination. Två tredjedelar av besökarna var män och medelåldern var 39 år.

Många övertygande siffror

Turistandelen, det vill säga andelen boende i en annan kommun än evenemangskommunen, var 67 procent.

Andelen utländska besökare (exportandelen) var hela 29 procent. Den enskilt största nationaliteten var danskar.

Det totala annonsvärdet för Handbolls-VM i svenska, danska och norska medier uppgick till 159,5 miljoner kronor. Den delen av publiciteten som var direkt turismrelaterad landade på 63,1 miljoner kronor.

Karin påminner om behållningen

– Studien ger nya belägg för att stora idrottsevenemang gynnar hela samhället. Det är dags att dra slutsatsen av den kunskapen.

– Stora evenemang är inte bara en idrottspolitisk utan lika mycket en näringspolitisk fråga. Därför måste det till en helhetssyn och en strategi där alla intressenter medverkar för att Sverige ska få arrangera fler evenemang, säger Riksidrottsförbundets ordförande Karin Mattsson Weijber.

– Den strategin måste regeringen stå i spetsen för.