Dagligen i två veckor spelar och umgås ungdomar från jordens alla hörn på Heden en f d parkeringsplats mitt i Göteborg. Så här trångt är det från morgon till kväll, matcherna växlar, kunnandet och resultaten också. Det är ett ständigt fascinerande skådespel. Foto: Björn Larsson Rosvall / TT

Kanske är vi där att upplevelser numera är något ”nödvändigt” för människans välmående?, , ch berättar om hur Gothia Cup skapades och blev störst. Ta del av den bakomvarande strategin att bygga något riktigt betydelsefullt. 

Graden av upplevelse som uppstår i samband med att man tar del av eller deltar i ett evenemang är naturligtvis individuellt men går ändå att mäta på ett någorlunda användbart sätt. Låt mig försöka förklara;

Våra som ”gick hem” på 90-talet lär inte dagens deltagare/besökare nöja sig med. Inte så konstigt så klart. 

Vi är såna bara

Vem skulle i dag nöja sig med en nyinköpt bil med 90-talets standard. Allt utvecklas och den som inte följer med får stora problem.

För ett evenemang som Gothia Cup, som är världens största i sitt slag, handlar det inte bara om att utvecklas utan också att leda utvecklingen. 

Förr delade vi upp våra projekt under rubrikerna Primär- och Sekundärservice. Det primära var det som ligger till grund för hela evenemanget. Exempelvis boende, mat, matcher och transporter. 

Effekterna av att göra ett dåligt jobb med dessa innebar väldigt negativa konsekvenser. Sekundärservicen var det som var ”grädde på moset”. Här fanns alla våra arrangemang som invigning, ledarfest, finalspel och liknande. Här accepterade gästerna att allt kanske inte var till hundra procent. Det var upplevelser man liksom fick på köpet.  

Evenemangsekvationen”

Men så sakteliga hände något. Arrangemangen, eller eventen som vi brukar säga, blev alltmer populära och därmed kraven på allt högre kvalité. 

Till slut blev allt vi gjorde av lika stor vikt. Begreppen som primär och sekundär service slutade att gälla. 

I stället pratar vi numera om ”evenemangsekvationen”. Denna innebär att upplevelsen alltid måste överträffa de förväntningar man har. Annars uppstår ett mått av missnöjdhet och viljan att komma tillbaka eller vara en ”ambassadör” för turneringen minskar. 

Så där har vi utmaningen som alla arrangörer idag står inför. 

Det finns inga delar av arrangemangen som är mindre viktiga, allt handlar om att totalupplevelsen ska överträffa gästernas förväntningar. 

Basen i evenemanget måste sitta till 100. När detta är klart går vi över till att skapa upplevelser. Skapa det som våra gäster inte egentligen förväntar sig. Det är här framgången sitter. Upplevelsen måste alltid vara större än förväntan.

Dennis Andersson