Senaste tillskottet för Stockholmsfotbollen. Mitt inne i storstadskvarteren har en komplett och ny idrottsanläggning växt upp till priset av 155 miljoner.

Sedan valet 2006 är Ylva Johansson åter riksdagsledamot, men hennes engagemang inom idrotten växer stadigt.

Larmrapporter

I går kunde hon i rollen som ordförande för Stockholms Fotbollförbund tillsammans med Peter Larsson, ordförande för Stockholms Idrottsförbund, presentera egentligen ofattbara uppgifter.

Fotbollen saknar 40 elvamannaplaner, handbollen behöver 22 hallar och ishockeyn vädjar om 20 nya hallar. Så stort är underskottet på idrottssanläggningar i Stockholm.

Under parollen ”Bygg ikapp. Bygg i takt!” gör nu delar av Stockholmsidrotten gemensam sak mot bristen på anläggningar och planer i Stockholm stad.

Halva standarden

Stockholm växer med en fullastad SL-buss om dagen. Antalet hallar och planer för idrott hänger dock inte med i samma takt.

Därför har sex idrotter gjort gemensam sak och gått igenom behovet av nya planer och hallar i Stockholm stad.

Fotboll, ishockey, basket, handboll, innebandy och simning står bakom rapporten som presenterades på en presskonferens på Enskede IP med representanter från de aktuella idrotterna. 

– Vi i Stockholm har idag halva standarden för att utöva idrott Idrottsförbund som jämfört med övriga landet. Vi måste bygga ikapp underskottet på idrottsytor och utveckla detta i takt med att Stockholm växer, säger Peter Larsson som började presskonferensen med att ge bakgrunden till rapporten. 

Konstgräs kan ersätta grus

Fotbollen behöver fler planer och hoppas på förändring.

– Viljan finns på den politiska nivån att ge idrotten bättre förutsättningar. Det finns debatt och stor insikt om behovet av och nyttan med idrott. Vi förbund ges möjligheter att locka unga att börja idrotta. Men sen då…, säger Ylva Johansson retoriskt.

Fotbollens behovsanalys visar att det saknas 40 elvamannaplaner i Stockholm. Behovet skulle till stor del kunna tillgodoses till genom konvertering av befintliga grusplaner till konstgräs. Det gynnar dessutom den så viktiga spontanidrotten. 

80 ungdomar på samma plan

Det finns exempel på föreningar där 80 barn ska träna på samma fotbollsplan samtidigt, utan duschar, toaletter och med träningstider klockan 21.00 på fredagskvällar.  

Att bygga om en grusplan till konstgräs, med värmesystem som gör det möjligt att träna även vintertid, kostar cirka 10 miljoner kronor. Förutom en träningsyta för fotboll blir många konverterade planer även ”ungdomsgårdar utomhus”, fyllda med barn och ungdomar som träffas för att spela spontanfotboll, i mån av plats, eller bara träffas och ”hänga”. 

– När det byggs nya bostadsområden ges det tyvärr inte plats för idrotten. Där måste vi prioritera om när dessa planeras, så att idrotten finns närmare utövarna. Långa resor på dåliga tider ger ingen framtid, säger Ylva Johansson.

85 000 invånare/ishall

Exempel på behovet enligt rapporten ”Bygg ikapp. Bygg i takt!”: 

• Handbollen behöver 22 hallar – och därefter en per år för att fylla behovet. 

• Ishockeyn behöver drygt 20 hall¬¬ar, där även konståkarna ska få rum. Idag går det 85 000 invånare per ishall, att jämföra med 35 000 i Malmö och 18 000 i Gävleborg där ishockeyn ges helt andra förutsättningar.

– Det går att bygga ishallar som inte kostar en förmögenhet. Med ett tält över en rink kan vi skapa en helt okej träningsanläggning för cirka 5-6 miljoner kronor, säger Göran Tidström på Stockholms Ishockeyförbund.

Gemensam målsättning

De sex förbunden har enats om en gemensam målsättning för idrottsytor, där de definierar hur många invånare det ska finnas per idrottsyta år 2022.

• Ishall, där det idag alltså går 85 000 invånare/hall, ska minskas till 30 000. 

• Fullstora inomhushallar för basket, innebandy och handboll ska minska från 48 000 invånare/hall till 20 000/hall.

• Elvamannaplaner med konstgräs ska minska från 15 000 invånare/plan till 9000/plan.

• Trycket på simhallarna ska minska från 76 000 invånare/hall till 25 000. 

Tuffa, men nödvändiga, mål för att fylla bara dagens behov – och därefter kunna skapa förutsättningar för att bygga i takt med att Stockholm fortsätter växa. 

Alla ska bli vinnare

För att det ska hända behövs kraftfulla politiska beslut, där även finansiering i form av prioritering av skattemedlen ingår. Ett ansvar som de aktuella idrotterna med varm hand lämnar över till politikerna.

Tanken är att alla ska bli vinnare, såväl idrotten som skattebetalarna i Stockholm stad. Med hallar och planer som matcher Stockholms tillväxt följer också ökad rörelse bland främst barn och ungdomar, och därmed minskade sjukvårdskostnader på både kort och lång sikt.

Björn Larsson på Stockholms Basketförbund ser oroligt på de negativa konsekvenserna om inte politikerna beslutar att bygga ikapp, och därefter bygga i takt:

– Vi inom basketen jobbar mycket med integration. Det är lika många tjejer som killar, och många med invandrarbakgrund dras till basketen. Finns det inte hallar att träna i – ja, då tappar alltför många intresset och slutar spela basket, och i värsta fall slutar idrotta helt.