– Kostnaderna är bara toppen av isberget. Under ytan pågår omvälvande processer som kan förändra föreningsidrotten i grunden, säger utredaren på CIF, Johan R Norberg.

Rapporten visar att det inom idrottsrörelsen finns en utbredd uppfattning om att kommersialisering och professionalisering är nödvändiga för att kunna bedriva idrottsverksamhet. 

Akademier som företag

Allt Fler  föreningar arvoderar tränare, anställer kanslipersonal och  startar resurskrävande akademier för utvalda talanger, inte minst i landets storstäder.

Samtidigt har det uppstått am en marknad för privata aktörer som säljer extraträningar och särskilda träningsläger, så kallade camps. Som när Vinteridrotter lockar med specialträning på somrarna.

– Allt detta driver upp kostnaderna. Problemet är bara att verksamheten behöver finansieras. Ofta hamnar notan hos föräldrarna i form av högre medlems- och träningsavgifter, påpekar Johan R Norberg.

CIF har under lång tid studerat hur ökade socioekonomiska skillnader påverkar tillgången till idrott. Vid granskningen har det framkommit att barn och unga i välmående kommuner och stadsdelar idrottar betydligt mer än i områden där inkomsterna är lägre.

– Det allt högre kostnadsläget höjer trösklarna till idrotten ytterligare. Det spär på den ojämlikhet vi redan ser.

I mångt och mycket är det skeenden som ligger utanför idrottsrörelsens kontroll.

– Syftet i föreningarna är att fostra spelare till det egna A laget. Men minst lika viktigt är att identifiera, och förädla produkter som senare går att sälja med vinst.Norberg.

Påvekar hela idrotten

– Fotbollsakademier är det yttersta exemplet på den utveckling vi beskriver i vår rapport. Här förenas marknadstänkandet med fokus på talangutveckling och selektion. Fotbollens storlek gör att det som händer där får stor betydelse för hela idrottsrörelsen, betonarJohan R Norberg.

Status är också viktigt. Att tillhöra en fotbollsakademi signalerar inte bara att barnet är aktivt och ambitiöst, utan fungerar också som ett kvitto på ett engagerat och framgångsrikt föräldraskap. 

Som en intervjuad förälder svarade: ”Det är som att ha en Ferrari på uppfarten”

Akademier är i dag  en central drivkraft i många klubbars satsningar, visar studien från Centrum för idrottsforskning (CIF). 

Många unga är medvertna omvillkoren – barn och unga i en akademi tränar och tävlar med en ständig medvetenhet om att de kan bli bortvalda i ett senare skede.

Det är alarmerande fakta från CIF och forskare som regeringen får i dag. 

Utvecklingen mot mer kommersiella och professionella sätt att organisera verksamheten har pågått länge och växer.

Norberg betonar:

– Professionalisering, högre kostnader, ökade krav på tidig specialisering och fokus på selektering och talangutveckling hotar det ideella engagemanget och strider mot idén om en barn- och ungdomsidrott för alla.

Men Johan R Norberg påpekar också:

– U utvecklingen har också bidragit positivt till klubbarnas tillväxt. Det har ökat resurserna, effektiviteten och skapat ny kunskap om organisation, ledarskap och träning.

Vad bör då idrottsrörelsen göra?

– Det går naturligtvis inte att backa bandet. Men idrottsrörelsen behöver ta marknadskrafternas inflytande på ett mycket större allvar – särskilt i barn- och ungdomsidrotten. 

Fotboll så dominant

Man måste fråga sig om fortsatt professionalisering och kommersialisering är värd priset, om det leder till höjda avgifter. 

– Och viktigast av allt: vilken verksamhet vill vi ha i framtiden, och för vilka ska idrottsrörelsen finnas?

Sammanfattningsvis –  idrottsrörelsen är inte bara är ett offer för samhällsförändringar. Föreningar bidrar i hög grad själva till ökade kostnader. 

–  Barnens föreningsidrottande blir en fråga om storleken på familjens plånbok.

Fotboll är Sveriges överlägset största idrott. Drygt 40 procent av all barn- och ungdomsidrott är fotboll. Unga fotbollspojkar har en särställning. Hälften av alla träningar och tävlingar (deltagartillfällen) för pojkar 7–16 år sker i dag på en fotbollsplan, visar CIF.

Thomas Ejderhov