Connor Hellebuyck. fullkomligt omöjlig att överlista, Foto: TT
Ett mål släppte han in, men i övrigt tog han allt och lite till. Så bra var han.
USA hade spelat två tidigare finaler sedan millennieskiftet och förlorat båda mot Kanada. Nu klev en verklig hjälte fram.
Hur överspelad Connor Hellebuyckän var, hur hjälplös han än blev – nog stod han i vägen ändå – ”Han var som en vägg”, blev berättigat att använda som beskrivningen av hjältensatsen.
I synnerhet under andra rioden av OS-finalen var han fullständigt lysande.
Till och med Henrik Lundqvist hade svårt att hitta ord i TV-studion för att beskriva den amerikanske hjältemålvakten.
Denne heroiske Connor stod i vägen avvärjde alla försök från Canadas stjärnor .
Hans bästa belöning blev slutligen också den bästa – amerikansk finalseger.
1-1 stod sig länge. Egentligen väntade alla på ett segermål för Canada.
Skottstatistiken f41–26 beskriver fördelningen av chanser för lagen.
Men det hjälpte inte med den anstormningen.
Målet kom och blev typiskt ologiskt.
Då hade finalen gått till förlängning. Efter sex minuter forcerade amerikanen Jack Hughesfrån egen zon och snitsade han sig förbi de annars så effektiva backarna i Canada och sköt 2-1. Jublet saknade nästan gräns, då anspänningen i hallen var maximal.
Därmed stod det klart – amerikanernas första OS-guld sedan ”Miracle on Ice” 1980.
Med connors hjälteinsats kulminerde hockeyturneringen på ettt idealiskt sätt och tjänade ocksåpolitiska syften med tanke på förhoppningarna om nya turneringar med alla spelare medverkande.