Det var i höstas som SKL insåg att många kommuner kände sig värnlösa inför kraven om nya arenor eller omfattande upprustningar.

Kommunerna ber om hjälp

När elitklubbarna påhejade av förbund, supporters, media och sponsorer uppvaktar och ser nya arenor som en förutsättning för fortsatt sportslig lycka saknar kommunerna kompetens för en riktig argumentation.

Över hela Sverige har nya anläggningar tillkommit. Om det så har varit för hockey, bandy eller någon inomhusidrott. Likaså har ett antal nya fotbollsarenor uppstått. Den ena större än den andra och totalt sett har den här byggboomen kostat miljarder. Nästan uteslutande med en kommun som ekonomisk garant.

I Stockholm är det allra värst eftersom såväl Stockholmsarenan på söder och Swedbank Arena i Solna växer för varje dag samtidigt som diskussionerna fortsätter beträffande en egen arena för Djurgården och en för AIK.

Måste finans rim och reson

Men problemet med påkostade och många gånger ifrågasatta anläggningar finns lite överallt i landet. Kommuner med begränsade ekonomiska möjligheter eller med ett redan beslutat handlingsprogram omprövar inriktningen och bygger när de utsätts för stark påtryckning.

SKL har fått larmrapporter via företrädare för kommuner som har svårt att värja sig när opinionen kräver en satsning.

Därför presenterar nu SKL ett kravdokument eller som den ansvarige, Fredrik Gunnarsson, betonar:

– Det är rekommendationer för det fortsatta umgänget mellan idrotten och kommuner. Det måste finnas rim och reson i det här agerandet.

Idrotten får själv betala

– På många håll råder gäller ett bra samarbete. Kommunen uppskattar det ökade marknadsvärdet som idrotten skapar och idrotten känner i sin tur ett bra stöd.

– Men det finns exempel på inte bara stora nyinvesteringar utan också hur kommuner tvingas att ta över kostnader och det kan röra sig om åtskilliga miljoner.

Den hårdaste lydelsen i dokumentet gäller de s k ”Finansieringsprincipens grunder för den arenabaserade elitidrotten”. Här anges klara villkor:

”Kravspecifikationer och regeländringar som beslutas inom elitidrottens nationella och internationella förbundsnivåer eller motsvarande och som kräver åtgärder från arenaägaren ska finansieras av kravställaren, dvs idrotten (förbund, elitförening eller klubb m fl)”.

Egna krav = egen betalning

– Ja, här är vi tydliga. Nu senast är det främst fotboll och bandy som kommer med krav om förbättrade arenor. Det är sådana kostnader som de själva måste vara med och bära, säger Fredrik Gunnarsson.

I dokumentet betonas också hur en kommun och en elitförening med betydande ekonomisk omsättning måste ha en mera affärsmässig relation. Här rekommenderas en bedömning av olika värden för samhållsekonomin, ortens varumärke, intäkter för näringslivet liksom graden av en inspirerande förebild för ungdomar.

Fredrik Gunnarsson tycker att relationerna mellan parterna bör präglas av större förståelse inför varandras förutsättningar. Idrotten bör i högre grad också bidra till mera adekvata ekonomiska underlag vid önskemål om satsningar.

Måste få ta sin tid

– Dessutom måste det ske med en god framförhållning samtidigt och en förståelse för att mer omfattande krav och önskemål aldrig kan realiseras inom pågående budgetår.

I dokumentet påtalas hur kraven om bättre arenor sprider sig över hela landet.

– Särskilt märkbara blir de då en förening kvalificerar sig för spel på högre nivåer. Det är inte ovanligt att arenor på senare år upprättats eller byggts ut på grund av avancemang till högre divisioner för att klubben året därefter åter spelar i en lägre division, påtalar Fredrik Gunnarsson.

Under våren 2011 ska SKL starta ett arena- och anläggningsråd med representanter för ca 25 kommuner.