Vinnare i takt med alla arenabyggen i Serige är byggnadsarbetarna. ÖVer 5 miljarder kronor har investerats i nya stadion-anläggningar. Foto: TT Nyheter
Idrottens Affärer och FotbollDirekt berättar vill ge en bild av en ny verklighet och ett uppvaknande.
Det blev dyrare och det blev inte riktigt som man hade tänkt sig. Visst, arenorna blev större och modernare, publiken fick avsevärt mer komfort, men intäkterna växer inte i samma proportion som utgifterna och absolut inte enligt prognoserna.
Längst ned här i texten kan du hitta länkar till alla artiklar.
Hockeyn i bräschen
Arenaboomen inleddes inom ishockeyn i början av 2000-talet. Ett antal elitserieklubbar gick i bräschen för arenabyggen som gav hockey-Sverige en ny dimension.
2005 inleddes satsningarna inom fotbollen med Elfsborg som för 115 miljoner kronor lät bygga Borås Arena. I dag har allsvenska klubbar fått nya arenor för över 8 miljarder kronor.
Fotbollens trend är att ge en toppeuropeisk image och det finns de som säger att det är sista chansen att på allvar närma sig fotbolls-Europa.
Gamla och trista
Men det finns ett krux i sammanhanget, arenorna är för dyra, de går aldrig att räkna hem. För det krävs oändligt mycket, sånt som bara kan framställas på ett papper.
Behovet av nya arenor var och är stort eftersom många av de gamla är just gamla, trista och saknar så mycket. Inte minst är de ogästvänliga.
Det är vi åskådare som kräver så mycket mera. Vi ska kunna gå på idrott och inte bara vara beroende av idrotten. Vi vill träffa andra människor, umgås, äta och dricka, helt enkelt njuta av några timmar i sällskap av andra.
Det är också vi som får betala för kalaset. I den stund när vi är skattebetalare.
Sedan första spadtaget
Egentligen är och har det sedan första spadtaget varit en naiv debatt.
Antalet event (matcher, konserter och andra påhitt) för att nå en försvarbar intäkt är lite av en omöjlig tanke. Det går inte att räkna hem.
Inte ens i Malmö (och med närhet till Köpenhamn) räcker antalet människor till. Och i den regionen kommer snart också nya jättearenan i Köpenhamn…
Om man bara tittar till fotbollen, det är ju egentligen bara för ett antal toppmatcher (någon seriefinal, något derby och någon mer match) som man bygger en stor arena. Det är bara då som det krävs större publikutrymme. I övrigt räcker med mindre publikkapacitet.
Motsatta uppfattningar
Det finns också motsatser. Bland de ansvariga i Kalmar FF ångrar man beslutet att investera i Guldfågeln Arena. Medan Malmö FF lägger allt flera miljoner på att bli majoritetsägare i Swedbank Stadion.
De har rakt motsatt uppfattning om vad som är bäst. MFF har ändå försökt med en förstärkt säljavdelning utan resultat, men klubben är i alla fall övertygad om vad som är bäst.
Något som enligt skulle ge svensk fotboll det avgörande lyftet har skapat en farlig utveckling.
I dag mera sansat
Klubbar blöder, kommuner söker bortförklaringar och beslutsfattare ifrågasätts. Hur tänkte de? Hur kunde så många tro på så många optimistiska prognoser, budgetar och tillväxtfaktorer?
En sak står klar, de klubbar och de förspråkare som lyckades övertyga beslutsfattare att bygga nytt och storslaget, ska vara glada.
I dag råder en något mera sansad bild av verkligheten, nya projekt granskas hårdare, ekonomiska planer synas in på decimalen, behov och storlek på nya arenabyggen bedöms på affärsmässiga grunder.
Thomas Ejderhov, Idrottens Affärer
Ola Gustafsson, Fotboll Direkt
Här är serien så här långt: