Inför helgens allsvenska start, herrar, har revisionsföretaget EY släppt sin årliga rapport ” Hur mår svensk elitfotboll”. Carlos Esterling, analysansvarig konstaterar följande:.
-Den finansiella trenden pekat uppåt. Spelarförsäljningar och Europaspel skapar en stark hävstång i klubbarnas ekonomi. De som lyckas inom dessa områden får ett ekonomiskt övertag jämfört med klubbar som inte har samma framgång. Det finns också risker med att vara beroende av enskilda inkomstkällor, skriver han.
Orosmoln finns
Han oroas över att fotbollens nya TV-avtal, som ska träda i kraft säsongen 2026.
Det förhandlades fram i oktober 2024 och gäller 2026-2031. Nygammal samarbetspartner, och med vilka avtalet skrevs var Telia/TV 4. Nu har ägarbilden förändrats. Norska Schibstedt är nybliven huvudägare till Telia/TV 4 och vad det innebär är oklart. Förhandlingschef på SEF var då Simon Åström, nyligen vald till ordförande för Svenska Fotbollförbundet. Några belopp har inte kommunicerats.
-Sammantaget skapar detta osäkerhet, och beroende på ersättningsnivåer kan det nya avtalet innebära sämre resultat och krympande kapital, varnar Carlos Esterling.
Den totala nettoomsättningen uppgick under 2024 till 3,5 miljarder kronor, en ökning med 27 procent jämfört med 2023. Motsvarande siffra var 2,7 miljarder under 2023.
Ökningen förklaras främst av spelarförsäljningar som nådde rekordnivåer och som under 2024 uppgick till 956 miljoner, en ökning med 60 procent jämfört med föregående år.
UEFA-ersättningar, vid Europaspel, uppgick till 365 miljoner, den högsta noteringen någonsin, ett belopp som fördelades mellan Malmö FF, Elfsborg och Djurgården.
Bättre på att sälja
En slutsats är att allsvenskan blivit bättre på att kapitalisera på sina spelare, fler klubbar än tidigare bidrar till den totala summan. Dessutom varierar storleken , från höga till medelstora belopp. Det innebär att marknaden inte bara drivs av enstaka stjärnförsäljningar, typ Lucas Bergwall från Djurgården till Tottenham.
Av den totala nettoomsättningen stod spelförsäljningar för 27 procent.
-Nu ser vi att fler klubbar lyckas utveckla och sälja spelare för stora belopp. Allsvenskan positionerar sig som en attraktiv liga för både köpare och talanger på väg mot större ligor, sammanfattar Carlos Esterling.
Från och med 2026 gäller ett nytt TV avtal, som redovisats tidigare,, och en eventuell minskning kan få stora konsekvenser och bidra till att de ekonomiska klyftorna ökar mellan klubborna.
Under 2024 uppgick allsvenskans intäkter från TV-rättigheter till 387 miljoner kronor eller lika med11 procent av allsvenskan nettoomsättning. Skillnaden mellan lagen är dock stor, i AIK och Malmö utgjorde TV-ersättningen 6 procent av nettoomsättningen. I GAIS och Halmstad för 30 respektive 35 procent av nettoomsättningen.
Notera att i fotboll, Allsvenskan och Superettan fördelas TV pengar efter tabellplacering.
I Ishockey fördelar ligaorganisationen SHL cirka 60 miljoner till vardera 14 lag, årligen, oavsett tabellplacering. Hockeyallsvenskan, den andra ligan, har eget avtal till ett värde av 5 miljoner per lag och år.
TV-intäkterna är nyckeln
-Minskar TV- intäkterna med låt oss säga med 20 procent påverkar det resultat och eget kapital hos samtliga föreningar, och de som har ett större beroende av TVintäkter kan ställas inför försämrade resultat och krympande kapital, konstaterar Carlos Esterling.
Det är inte bara allsvenskans intäkter som rusar i höjden. Kostnaderna ökade också, en post som uppgår totalt till nära 3,3 miljarder , en ökning med 476 miljoner jämfört med 2023, eller i snitt 29,8 miljoner klubb.
2024 års förlorare var IFK Norrköping som i kolumnen årets rörelseresultat redovisar ett minus på 32 588 902 miljoner, det egna kapitalet uppgår till 91 251 702 miljoner..
Häcken hör också till kategorin 2024 års förlorare med ett rörelseresultat på minus 32 430 000 miljoner. Eget kapital 80 633 000 miljoner.
Det är smolk i en glädjebägare där Allsvenskans finansiella trend pekar uppåt. Rekordnivåer för spelarförsäljningar och ersättningar från UEFA är den stora förklaringen
Kjell Nilsson