– Det statliga stödet har ökat i betydelse. Idag är vi i ett läge där ett minskat statligt stöd skulle tvinga många föreningar att öka medlemsavgifterna, vilket slår mot de som redan har små ekonomiska marginaler. De som behöver idrotten mest riskerar att bli utestängda, säger Riksidrottsförbundets ordförande Karin Mattsson Weijber.
Riksidrottsförbundet presenterade i Almedalen en undersökning om idrottsföreningarnas ekonomiska situation som visar att medlemsavgifternas andel av föreningarnas intäkter har fördubblats på 15 år. Det statliga stödet har ökat samtidigt som kommunernas stöd minskat och intäkterna från spellotterier nästan försvunnit helt. Sammantaget är idrottsföreningarnas ekonomiska situation relativt oförändrad.
579 föreningar med stor spridning på olika idrotter, geografiskt och storleksmässig har svarat på frågor om sin ekonomiska situation. Undersökningen har jämförts med tidigare identiska studier från 1994 och 2003. Frågorna har handlat om hur ekonomin är, har varit och kommer att bli.
Idag, precis som för som för 15 år sedan, är genomsnittsföreningen liten. Den har färre än 250 medlemmar och en årlig omsättning på mindre än 250 000 kronor.
– De små föreningarna är idrottens kärna, de, stora och medialt uppmärksammade föreningarna är få, säger Karin Mattsson Weijber.
Idrottspropositionen utlovar ett stabilt och förutsägbart bidrag till idrottsrörelsen utan att nämna någon summa. På Riksidrottsförbundets seminarium i Almedalen gav riksdagspolitiker från båda blocken signalen att golvet för statens stöd till idrotten bör ligga på dagens nivå.