Ishockeyförbundets licensnämnd nekade Kristianstad fortsatt spel den 21 juni, ett beslut som överklagades till förbundets appellationsnämnd. Den 13 juli fastställdes licensnämndens beslut.
Kristianstad valde att klaga hos RIN, Riksidrottsnämnden, som nu meddelar att klagan kom in till RIN för sent! Sista datum för klagan var 27 juli, men Kristianstads handlingar fanns på RIN:s kansli först den 1 augusti.
Fyra dagar för sent
-Med anledning av att överklagandet äkomför sent, beslutar därför RIN att avslå överklagandet. Licensnämndens beslut att flytta ned föreningen i seriesystemet står därmed fast, skriver RIN.
I Kristianstad är tidigare klubbchefen och föreningens stora eldsjäl, Totte Karström helt oförstående till RIN:s resonemang. Han hänvisar till föreningens juridiska ombud, men utesluter inte att Ishockeyförbundet lämnat felaktiga uppgifter vad gäller hanteringen av RIN-klagan.
– Du skulle bara veta hur förbundet/licensnämnden bedömt föreningens ekonomiska status. Nämnden har vägrat att ta till sig våra uppgifter avseende kapitalkravet, åtta procent av nettoomsättningen för säsongen 2023-2024, säger Totte Karström.
I Kristianbladet är nye ordföranden Peter Åfeldt resignerad.
-RIN:s beslut var inte oväntat, men samtidigt är jag förstås grymt besviken, säger han till Kristianstadbladet.
I stället för att värna svensk ishockey och sportens lokala förankring tycks förbundet fastnat i en ekonomisk millimeter granskning av föreningars kassaböcker.
I historien finns gott om exempel där föreningars idoga slit möts av oförstående och ofta orimliga ekonomiska krav. Skräckexemplet är Karlskrona HK som vid vunnen SHL-status tvingades bygga om sin arena, skuldsattes, tvingades i konkurs och degraderades till Hockeyettan.
I våras försattes Vita Hästen, också i hockeyallsvenskan, i konkurs och börjar nu om sin verksamhet på regional nivå, i ”Hockeytrean”.
Västerviks IK, som fick en fribiljett till säsongen 2023-24 efter förlust i kvalet mot Tingsryd, går nu in i ett så kallat kontrollår. En dispens som endast kan ges en gång under en femårs period.
Med en beräknad nettoomsättning på 20 miljoner, och ett kapitalkrav på åtta procent innebär det att bokslutet ska visa 1,6 miljoner plus våren 2024. En tuff uppgift för flera lag i landets näst högsta serie.
Kapitalkravet tar inte hänsyn till orolig omvärld, en hög inflation och höga kostnader var gäller drivmedel, för spelarbussen, och energikostnader. Arenorna är kommunägda och var viss om att kommundirektörer ser över alla hyresavtal – även för den lokala ishockeyföreningen.
Skilda krav
Vad tycks om ett kapitalkrav på, låt oss säga åtta procent på Ishockeyförbundet? I stället redovisades vid årsmötet i mitten av juni en förlust på över 6 miljoner kronor. Nettoomsättningen landade på 230 miljoner. Hade ordföranden Anders Larsson haft samma krav på sig, som hans klubbar har att hantera, borde han redovisat 18, 4 miljoner kronor i plus.
I Hockeyettan har licensnämnden skickat Teg och Köping nedåt i seriesystemet. Vännäs i norr och Mjölby i västra serien har både erhållit gratisplatser.
Kjell Nilsson