Ludmila Engquist och dåvarande maken och tränaren Johan Engquist På Arlanda den 130 augusti 9999 när hon har blivit utsedd till Bragdmedaljör. Foto: Claudio Bresciani/SCANPIX
Förklaringen till att hon nu ger sig till känna är hennes självbiografi ”Svenskare kan ingen vara”.
Boken är skriven tillsammans med författaren Henrik Johnsson från Norrköping och journalisten Johar Bendjelloul.
I sin bok ”Svenskare kan ingen vara” berättar Ludmila Engquist för första gången hela sin historia från den karga uppväxten i Sovjet där hon idrottade för att överleva, till de ofrivilliga hyllningarna i Sverige och livet i exil med en önskan om att bli bortglömd.
På några få år gick Ludmila Engquist från att vara en anonym utlänning till att bli frimärke och utses till Årets Svensk. Med blågula naglar och linser gjorde hon svenskarna stolta när hon tog OS- och VM-guld i häcklöpning. Hon besegrade även bröstcancer, och blev svensk idrotts drottning för att sedan försvinna i samband meddopingavslöjanden och sedan dess har det varit tyst – tills nu.
– Boken handlar egentligen inte om idrott, vi har inte med en enda tid från något världsrekord eller mästerskap. Det här är en berättelse om vem du blir när din prestation är den enda vägen till ett tryggare och bättre liv. Ludmila sprang för att överleva, säger Henrik Johnsson
– Att kunna presentera dennaföreläsning känns väldigt roligt, eftersom Ludmila bara gör ett annat framträdande i samband med boksläppet och det är på Bokmässan i Göteborg. I våras hade vi Anders Tegnell som lunchtalare och vår ambition är att bjuda in fler intressanta personer framöver, säger Anders Thorén, evenemangschef på Visit Linköping & Co.
Ludmila Engquist föddes 21 april 1964 i dåvarande Sovjetunionen.996 blev hon svensk medborgare. Hon var under 1990-talet en av världens främsta kvinnliga friidrottare på korta häcken och satte ett antal världsrekord både inom- och utomhus. Idag är hon bosatt i Spanien.