Landets specialidrottsförbund skrev bidragsansökningar och fick se väldigt skilda resultat
CIF har på regeringens uppdrag analyserat effekten av det statliga kris- och stimulansstödet till idrottsrörelsen under coronapandemin 2020–2021 och idrottsminister Anders Ygemanfick rapporten på torsdagsmiddagen.
Mycket läsning för Ygeman
Regeringen beviljade stödet för att mildra de ekonomiska konsekvenserna av pandemin, men också för att underlätta en återstart av verksamheten, samt enligt regeringens formulering ”bidra till en jämställd och jämlik idrottsverksamhet”. Riksidrottsförbundet svarade för krisstödets fördelning inom svensk idrott.
Den största delen av regeringens kris- och stimulansstöd (sammanlagt 1 675 miljoner kronor) utdelade Riksidrottsförbundet som kompensationsstöd till de idrottsverksamheter som vanligtvis har störst kommersiella intäkter, såsom seriespel i publikstarka lagidrotter, nationella mästerskap och stora motionsidrottsevenemang.
Ishockey och fotboll fick mest
I denna kategori gick störst stöd, totalt 557 miljoner kronor, till Svenska Ishockeyförbundet, merparten som ekonomisk kompensation till dess elitklubbar. Svenska Fotbollförbundet fick 461 miljoner kronor att fördela mellan elitklubbar, förbundet och distrikten.
Dessa summor kan jämföras med att 23 förbund fick mindre än en miljon kronor vardera. Allra minst fick Svenska Styrkelyftförbundet med 6 000 kronor. 23 förbund fick ingenting fån dessa 1 675 miljoner kronor, Till dem hörde kampsportsförbund som boxning och taekwondo.
Utmärkande för just kampsporter är att de drabbades hårt av pandemin i form av minskade aktiviteter, men att de samtidigt har små kommersiella intäkter.
Thomas Ejderhov