Syftet med centret är att förbättra utbildningen, designa bättre utrustning och infrastruktur, öka deltagandet och att underlätta hållbara och attraktiva evenemang. Föreståndare för det nya centret på KTH är professor Gunnar Karlsson som också har varit drivande.
Många har samverkat
Redan från början finns flera samarbetspartners. Förutom Riksidrottsförbundet och SOK finns även Stockholm Stad, Region Stockholm, Falun Kommun, Monark Exercise, POC och Högskolan Dalarna med som partners i centret. Dessutom har KTH sedan många år samarbete med de andra universiteten i Stockholm inom sport.
Samarbetena med Stockholm och Falun gör det möjligt för KTH att utnyttja infrastrukturen kring Stockholms Stadion likväl som Lugnet för tester och forskning både under träning och i samband med tävlingar.
Vid Invigningen påvisades också prov på vilka typer av perspektiv KTH redan har i sin forskning och i verksamheter som på olika sätt är kopplade till KTH. Det handlar exempelvis om hur visualisering kan underlätta utveckling av idrottsteknik, men även om hur relationen teknik-idrottare kan utveckla förståelsen och insikter för att vi kan bli bättre.
Hur teknik kan stödja träning och prestation är något som återfinns flera projekt. Exempelvis finns ett projekt som ser till teknik kan avkoda, förutspå och stärka rörelser. Det handlar om att kvantifiera rörelsestrategier som används av det centrala nervsystemet och på att reda ut det komplexa sambandet mellan rörelseprestanda och underliggande motorisk funktion, med hjälp av en kombination av experiment, simulering och utveckling av enheter.
Vidare finns god kunskap och forskning kring att förstå mätbara idrottsrelaterade signaler i människokroppen och hur man mäter dessa. Arbetet är viktigt för att förstå tillämpningen av sportgivare, samt hur man bearbetar och presenterar mätresultat som mäter relevant data för att förbättra prestationsförmågan.
Digital coach
Ett exempel på en kommersialisering av forskning med koppling till KTH är appen Racefox, som är en digital coach för löpning och skidåkning. Genom en AI-algoritm hjälps skidåkare och löpare i realtid att förbättra sin teknik, en lösning som hjälp många att klättra i seedningsgrupperna i Vasaloppet.
Även MIPS är ett företag med koppling till KTH som är specialiserade på hjälmsäkerhet. Den biomekaniska forskningen har utvecklat säkerhetslösningar för hjälmar som används i skidor, cykel, ridning, motorsport och klättring.
Förhoppningsvis ska centrumbildningen skapa kraft att samla kompetens och perspektiv så att tekniken i än bättre omfattning kan stärka idrotten och utveckla lösningar som kan göra skillnad framöver.
Staffan Movin