Att kunna utnyttja tiden och möjligheterna med en kombination av idrott och utbildning har 400 ungdomar lärt sig hos SCS under åren. Me n nu hotas verksamheten. Foto: Malin Hoelstad

Ordförande Robert Hernadi och verksamhetsansvarige Willy Berggren anslår en optimistisk ton, om än klarsynt:

– I brevet berättade vi att om vi inte lyckades förmå ens RF och Stockholms stad att bidra mer aktivt och ge oss stöd, då måste vi lägga ned SCS.  Men nu har vi ändå enats om att fortsätta under hösten 2018 och fram till nyår! 

-Tredje veckan av augusti rivstartar vi med full verksamhet och kör på fram till nyår. Det är viktigt att alla som har idrottar hos oss inte förmedlar någon annan information.

 Ändå mot en nedläggning

De är dock väldigt ärliga och erkänner:

-Som det nu ser ut går vi ändå mot en nedläggning.

Duon betonar också:

-Tyvärr är även förbund och föreningar väldigt passiva. Vi behöver deras stöd, att de traskar in till RF och ställer frågan – ”varför stöttar ni inte SCS i Stockholm?”. Det räcker inte med att några av er skriver vänliga rader till oss. Det är RF som måste påverkas. 

Deras kritik mot RF är hård:

– RF:s enda aktivitet är tydligen att skriva dokument och säga ambitiösa saker.

Hård kritik mot RF

Vi som arbetat med dubbla karriärer i många år för att bygga upp det här viktiga stödet känner ett obefintligt stöd från RF.

– ” RF ochStockholm har haft mycket lång tid på sig att samla adekvat information och ta ett framtidsbeslut i ärendet, påpekar Hernadi.”

– Varje år deltar vi i det EU-baserade nätverket EAS – Elitidrott och studier i Europa och därmed får vi all info om vad som händer i vår omvärld och vi kommer varje år hem lika förbannade över ett stillastående i vårt hemland. Här är vi helt opåverkade av hur andra nationer stöttar sina aktiva. Det är inte ett dugg förvånande att vi halkar efter mer och mer som idrottsnation…

– Men nu kör vi! Vad som händer sedan vet vi inte. Kan vi få bidrag till en förändring genom att lyfta frågan om stödet till dubbla karriärer är det jättebra. 

Blir bara prat

Hernadi och Berggren säger också:

-Idag säger samtliga sex stora lärosäten i Stockholm (KI, KTH, GIH, SU, Handels och SH) att de gärna medverkar och anpassar studier för idrottarna. Men, detta blir verkningslöst när det inte finns någon organisation som tillvaratar idrottarens behov. Då händer ingenting. Vill vi ha det så? 

-Stadshuset i Stockholm svarar inte ens på frågan om de kan stötta. Tyvärr verkar deras enda ambition vara att prata om Barns hälsa, inget mer. Idrotten känns inte viktig.

Totalt har  SCS stöttat och hjälpt 400 idrottare under 15 år.

Thomas Ejderhov